Efter fotofika vet man aldrig vad man hittar på sitt minneskort
Ett hål i dagsschemat, som för övrigt inte var så fullspäckat, i alla fall inte idag, så en snabb tur till Sötälje som ju inte ligger så långt hemifrån passade bra.
Fotofika på Tårtan och fotofika i Viksängen är väldigt olika var och en på sitt sätt, annorlunda stämning på nåt sätt, kanske beroende på annorlunda lokal och annorlunda förutsättningar. Samtidigt är de väldigt lika, samma trevliga diskussioner med trevligt folk på trevlig lokal om det som ligger en varmt om hjärtat, alltså foto och kameror, och samma möjligheter att helt ogenerat ta ögonblicksporträtt av varandra. Och klämma på varandras kameror - man vet som sagt aldrig riktigt vad man hittar på sitt minneskort när man kommer hem. Idag hade jag, i motsats till förra sammankomsten på Tårtan, med mig minneskort, dels laddat i kameran men också extra i väskan.
Vår hobby väcker intresse: - Jag var bara tvungen att titta lite närmare på era fina kameror...
Det visade sig att mannen också var intresserad fotograf, med flera gamla fina kameror hemma, inte minst den ursprungliga Olympus Pen F, och han berättade om sina halvformatskameror, bland annat en Canon som han varit väldigt nöjd med.
Och alltså lite överraskningar på minneskortet... Så den får bli i färg.
På återseende//Göran
Det ser väldigt seriöst ut med ansikten lagt i "de rette folder".
Män ler inte på bilder :-)
Jag är fortfarande avundsjuk på jeres "fotofika" och jobbar fortfarande med att skapa något liknande här i Roskilde.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
//GöranR
//GöranR