Vatten med röda toner...

Vättern, Mälaren...Göta kanal, vågskvalp, solglitter, bad och segling...kan det bli bättre? Det är i alla fall där jag befunnit mig den senaste veckan; vid vatten.

Här bilder från en sen men ljuvligt vacker kväll i Motala. Solen stod lågt och bildade djupa skuggor och det orangeröda teglet  kastade rödtonade speglingar på vattenytan. Det var vackert men svårfångat.

 styra in

lägga till 

och lite Monetinspirerat... :-)

...och på väg hem till sitt, kanske...eller till en vän, i julikvällen?

Hälsningar Lena

Det började med att jag mötte Peppe...

...och jag hade kameran med som vanligt förstås. Men, Peppe med pizzakartonger...ja det bara måste dokumenteras - för det är en väldigt vanlig syn här på St. Persgatan.

Kocken Peppe köper mycket pizza... :-)

Och det gör faktiskt vår familj också...eller kanske mer sallad. Men vi styr kosan till kvarterets pizzeria åtminstone någon gång i veckan, eller två. Och så blev det ikväll också...för jag blev så sugen när jag såg Peppe.

Och det är ju så himla bra med hämtsallad om man har mycket bildfiler från studentfestligheter och så, att ta hand om...

St. Persgatan 20/6-11 sissådär strax efter sex, - middagsdax.

(lite brusiga blder - himlen höll på att mörkna av regnmoln)

Peppe med kartonger...åååå doften kändes över gatan... :-)

och så fick det bli Pizzeria Napoli...St. Persgatans bästa pizzeria

sallad var det ja...

hallå där bakom...

...och så lite dressing

 ...curry och honung, tack - som vanligt.

glada (och mätta) gäster

och innan jag hann att gå kom en liten pizzabagare på besök, till sin pappa...

TACK återigen Napoli för att ni finns tvärs över gatan

 - era goda pastor, pizzor och sallader har säkert räddat livet på mina barn... :-)

Och för er som inte vet - så har jag ett sommarprojekt; opretentiös dokumentation från min egen gata...tänkte att det kunde vara kul att ha.

Hälsningar Lena

Regnpromenad i kvällsljus

Ibland går det bara inte att låta bli att slita upp kameran ur ryggsäcken, trots ihärdigt regn...men bilderna blir väldans intuitiva.

Färska regnbilder!

man med paraply - och vacker våt tegelvägg.

jeansklädd dam - under valvet vid Arbetets museum

Hälsningar Lena

Tur i oturen

Min dotter hade tur...i oturen, för när hennes njurar slutade att fungera så kunde hennes pappa bli donator. Så efter ett års elände med dialyser och utredningar, så skedde transplantationen förra veckan.

Och det mesta har gått bra hittintills...peppar, peppar.

Bilder från vecka 20 0ch 21. Sahlgrenska lasarettet.

Välkommen...brusig bild och överexponerad i motljuset...men jag gillar känslan i den.

Här tar Emelies pappa mot mig bakom slussen in till avd 139, en avdelning för nytransplanterade människor och donatorer. Som nytransplanterad är man oerhört infektionskänslig.

telefonräddning...när man tröttnat på allt annat. Min dotter, tämligen nytransplanterad.

en tidning...är inte så dumt heller, för en trött donator.

morgondagens medicingenomgång...kvällsljus, och slarvigt snapshot.

donatorn...håller på att piggna till.

Väldigt vacker avdelning, med Botaniska i bakgrunden. Också kvällsljus.

och längtar hem...telefonsamtal med kära hemmavid.

halvsyster... på besök

dax för en hjälte att ta emot utmärkelse som bästa donator...och så få åka hem.

och dax för min dotter att gå upp och röra på sig.

Och nästa vecka hoppas vi att det blir till att åka hem även för henne...

Jag vet att många har tänkt på oss... - STORT TACK!

(Bilderna i den här bloggen kanske är sådär...att hålla i kameran har inte varit prioritet nummer ett, för en orolig mamma...men just de här bilderna och blogginlägget känns  värdefullt, för mig. Och kanske även kan tjäna som en liten påminnelse, för att ta ställning för det här med att donera. I livet - om man kan, eller efter sitt liv.)

PS; självklart har jag både min dotters och min gamla x-mans godkännande för detta blogginlägg... 

 hälsningar Lena

(En sekunds exp.)

Åka tåg

Laptopen var helt enkelt för djupt nedpackad, boken ville jag spara på lite och söndags-DN var noga genomläst. Och kaffe hade jag redan druckit två gånger...

Hmmm...att åka tåg mellan Norrköping och Göteborg kan vara väldigt långsamt och tröttsamt...

Bilder 22/5-11

 då behöver man kraft... :-)

eller ny bra musik kanske...

 eller varför inte en ny tidning...

fast man kan ju kolla ut på landskapet också...

 på en del ställen är det väldans fint....

och så kan man ju förstås titta på dem som står och väntar...

jaa, eller helt enkelt bara blunda och koppla av...

Hälsningar Lena

(nu sittandes på ett bekvämt hotellrum...med laptopen i knät...)