Trädgård på spåret

Jag har hittat ett spännande ställe på Södermalm...som jag hoppas kunna återkomma till när det är lite mer liv och rörelse där. Återkomma både i verkligheten och här i bloggen... 

-

Trädgård på spåret 11/7

.

.

.

.

.

.

.

.

....h

för er som vill veta mer:

http://pasparet.org/

...

......

Tänk vad sol och värme kan göra...

Onsdag 9 juli. Och tillbaka i Norrköping, och en promenad till kolonilottsområdet.

Idag var det gott om kolonilottsinnehavare som njöt av sin täppa, och av att det äntligen blivit sommar... Och dessutom verkade alla så glada och gästfria, och ville visa upp allt möjligt. Jag blev bjuden på knapriga läskande gurkor, mynta-te och fick med mig salladshuvuden och squash igen... :) Men det är inte lätt med te-stund då värden pratar arabiska och jag svenska...

En av kolonilottsodlarna bjöd in mig till sin lott och visade hur han hade ordnat det.  Han verkade inte odla så mycket utan hade lotten mer som sommarstuga...en liten oas att njuta i. Han hade flyttat dit bekväma soffor och till barnbarn som kom på besök hade han ordnat med gungor. Han ville också bjuda på kaffe, men det fick bli en annan gång...

Tyvärr glömde jag att fråga efter hans namn. Måste absolut ta reda på det vid nästa besök.

Men tänk vilken gästfrihet han visade mig!

...

Himmelstalunds kollonilottsområde  Norrköping 9/7-14

...

...

...

...

Utflykten gav mersmak. Det är roligt att försöka fånga en och samma plats vid lite olika tider......

Grönt är skönt, eller hur?

Och fint tillsammans med klarblått... :)

Igår trotsade jag de hotfulla molnen och tog en sväng upp till kolonilottsområdet. Det är jag glad för! Dels fick jag en härlig promenad på nästan en mil och en rejäl dos grönt och skönt för ögat. Men framför allt så träffade jag på en av odlarna, en mycket stilig kvinna runt 80. En kvinna som hade väckt min nyfikenhet redan för två år sedan, då jag började gå mina rundor i området. Hon var lätt att lägga märke till. För det första var hennes kolonilott så välskött och blommande. Och för det andra var hon så stilig, alltid klädd i blått och lyste lång väg i grönskan.

Igår fick jag en pratstund med henne och chans till några bilder...ett kort möte, men mycket trevligt!

Himmelstalunds kolonilottsområde 28/6-14

Hilda Salinas utanför sitt växthus. Redo att sätta igång trädgårdsarbetet...

...v

småplock och redskap...

...och en massa grönska i växthuset.

...

"Lite sallad vill du väl ta med hem?"

...

..."Och lite mangold?"

"Varsågod!"

Och så får vi en pratstund...

Hilda har haft kolonilotten i många år. "Man måste ha något att styra med och att odla är mycket roligt!" berättar Hilda. Tyvärr tror hon att den här sommaren kan komma att bli den sista som kolonilottsinnehavare eftersom orken börjat svikta.

Jag håller tummarna för att det inte blir så!

...

välordnad men regnvåt odlingslott

Hilda sköljer mina blad och lägger dem i en påse

...

...och jag säger adjö...vid grinden och den stora fina pionbusken.

Och på återseende, hoppas jag. TACK Hilda!

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------...

Och så lite tankar kring själva fotograferingen;

Att få möta nya människor och få chans till att ta några bilder är verkligen roligt. Kanske något av det bästa man kan använda en kamera till...? Dock är det inte så lätt har jag upptäckt. Det är mycket att tänka på i den nyuppkomna situationen. (Sådant som man inser när man kommer hem och tittar på bilderna... )

För det första, vad vill jag berätta med mina bilder?/Vad vill jag ha för bilder? Hur få till vinklar och tänka på variation...(och ha koll på var man sätter fötterna!)...och förstås; ha koll på exponeringen...samtidigt som man pratar och umgås. Och hur mycket är egentligen ok att trycka av?