FINNS HON KVAR?

I livet? Uppe på odlingsområdet? Vem är hon?

Jag sitter kvar i sängen med kaffe bredvid och laptopen i mitt knä, trots att klockan snart är tolv. Ett läge som känns helt ok, för ute ösregnar det. Jag har dessutom letat mig tillbaka till min foto-mapp från 2010. Den är mager. Inte för att jag fotograferade sparsamt, utan för att jag inte brydde mig om att spara under mina första foto-år. Nu tycker jag förstås att det är väldigt synd, särskilt med tanke på att jag fortsatt fotografera på odlingsområdet.

Men med hjälp av de bilder jag hittat, så inser jag att det var redan sommaren 2010 som jag började fotografera på odlingsområdet. Och ett av mina första möten var mötet med "plommonkvinnan"...som jag döpte henne till. Och hon fick vara med i ett blogginlägg även då... (Lägger in en länk i kommentarsfältet, vet inte hur man länkar här så att det blir klickbart)

Det var ett fantastiskt möte i alla fall. "Plommonkvinnan" kunde nästan inte ett ord svenska men såg hur varm jag var i augustihettan och bjöd mig på plommon och vatten. Att jag fotograferade henne log hon bara åt...

Men den ståtliga och färgstarka kvinnan har jag inte sett till efter den enda gången. Undrar om hon fortfarande finns kvar på odlingsområdet? Jag kommer inte ens ihåg var hennes lott finns, området är ganska stort och gyttrigt.

Men vissa möten glömmer man inte, och det här var absolut ett sådant, så det skulle vara jätteroligt att få veta mer om henne och helst träffa henne igen. Och det skulle förstås vara roligt att kunna ge henne en bild! Jag kan kanske söka efter grinden och ett plommonträd... :) Och om jag tar med en bild på henne och visar för andra odlare så borde jag kunna få fram lite information...

Jag hoppas det i alla fall!

Bilderna är inte av jättebra kvalité, men för mig är de fina i alla fall. De är ett minne, och kanske upprinnelsen till hela mitt lilla fotoprojekt... (och håller nog för små utskrifter???)

.

.

"Plommonkvinnan"   aug 2010

 visade och inte visade bilder...

,

.

.

.

.

.

.

Nu är det dags för slutet på min deckare

och för mer kaffe!

DEN SOM SÖKER DEN FINNER...

Ibland i alla fall.

Som nu idag efter jobbet när jag letade efter gamla bilder från Gustavsbergs odlingsområde och hittade enstaka bilder från maj 2011. Det är bilder tagna i jpeg och med den betydligt sämre kamera jag hade då, vilket märks lite grann...men det roliga är att jag hittade bilder på personer som jag fotat nu i år, och som jag inte hade en aning om att jag fotograferat för flera år sedan.

T.ex  den här trevliga mannen i randig tröja, som så ofta vill bjuda mig på kaffe... :)

.

Gustavsbergs odlingslotter 2011

.

.

Minns ni bilden från ett tidigare blogginlägg där kvinnan vill hjälpa sin man att resa sig upp från marken? Här har jag fångat dem redan 2011 tillsammans med något barn-barn förmodligen.

Och så kommer jag ihåg att jag fotade den söta flickan vid grinden när hon nyfiket kollade in mig.

.

.

.

.

.

Det skall bli roligt att skriva ut bilderna och ta med, och ge bort....undrar bara om svartvitt uppskattas, eller om jag ska behålla färgen? Vad tror ni???

.

,

Trevlig helg!!!!

.

PROJEKT GUSTAVSBERG

För några år sedan började jag ta promenader genom Gustavsbergs odlingsområde. Ett ganska stort odlingsområde som mer påminner om ett kolonilottsområde. Det jag slogs av vid första anblicken var brokigheten; blandningen av lotter och blandningen av människor från olika hörn av världen. Jag blev genast nyfiken och ville veta mer om stället och om människorna och jag tänkte att det skulle vara roligt att försöka fånga lite av odlingslivet och människorna med min kamera.

Det var alltså för några år sedan, och visst har jag tagit några svängar dit med kameran då och då, men det var först till följd av Blogg 100 som jag på "allvar" satte igång med min idé att försöka fånga människorna och odlarlivet. Blogg 100 får mig nämligen att använda kameran oftare, och jag tänkte som så att om jag skall fotografera oftare vill jag rikta kameran mer mot människor. 

Ja och så föddes "Projekt Gustavsberg"...en idé om att försöka fånga några av människorna på odlingsområdet och lite av deras odlingsliv, från start nu i mars och fram till säsongens slut. Ett projekt helt utan krav, ett projekt som det inte måste bli något av...ett projekt som redan lever lite av sitt eget liv märker jag. Till exempel när människor ropar på mig och ställer upp sig, kavat, framför sina växthus och vill bli fotograferade. Men jag är även förvånad över hur en och annan sitter kvar lugnt och låter sig fotograferas när de får syn på mig...

Visst är det ganska fantastiskt med den gästfriheten och öppenheten jag möts av, och att människor VILL bli fotograferade?

.

På Gustavsberg...

I dörröppningen när jag kom gåendes...inte ett ord hade växlats mellan oss, men han satt blickstilla och lät sig fotograferas. Jag hoppas träffa den här mannen snart igen och kunna ge honom en bild och fråga vad han heter.

(jag vet  att jag visat en liknande bild fast i färg för några dagar sedan...men har lite huvudbry om färg/sv på endel bilder, så tänkte att den här får vara med i sv)

.

Josuf ställer upp sig framför sitt växthus...och lät sig också välvilligt fotograferas.

.

.

Toni ropade på mig och ställer sig mitt på lotten i solskenet och vill bli fotograferad...

.

.

.

(Veckan  som kommer ska jag försöka variera mig lite med foto och blogg

och inte bara tjata om Gustavsberg...)

Ha en bra måndag!

,

res dig upp, vi ska bli fotograferade!!!

.

MED GOD APTIT

Ett trädgårdsskjul kan vara bra till mycket! Bland annat till att sitta och äta korv med bröd i...

Dagens rutor är riktiga super-snapshots...men jag gillar dem i alla fall, för de känns fulla av glädje och livsaptit!

.

.

I Hildas trädgårdsskjul 14/5-15

.

.

Elias, Estelle och Ebba.

.

.

För övrigt sitter jag hemma idag. Vädret känns sådär och jag har många bildfiler att redigera, både för webb och för utskrifter. Jag vill gärna fortsätta att ge bort bilder till några av dem jag fotograferat uppe på odlingslotterna och det är kul om bilderna är färska. Dessutom passade det bra med hemmahelg den här helgen för Thomas är på semester med sin dotter.

På återseende!

.

PRATSTUNDER OCH MERA KAFFE

Jag gick upp en sväng till odlingslotterna idag också. Och visst träffade jag Hilda igen. Hon stod mitt i ett land och grävde när jag kom dit. Jag tyckte hon såg strålande ut. Men hon hade dessutom tagit hjälp av hela släkten så jag kände mig lite i vägen med att fotografera på hennes lott. Men en bild blev det i alla fall på henne. Och så försöker jag nog besöka henne en annan dag, då det är lite lugnare.

Jag fick också komma på nytt besök hos ett par som bjöd in mig på kaffe för några dagar sedan i sitt lilla hus, men då hade jag nyss druckit en kopp. Nu tackade jag ja, och fick en pratstund med paret som heter Yusuf och Rahel.

Och idag var det just pratstunderna som blev behållningen av dagen, för bilderna blev riktigt dåliga. Jag vet inte riktigt varför, men det är svårt uppe på lotterna mitt på dagen när det är solsken. Eftersom det är så trångt och mycket stolpar, staket och annat bråte etc så finns det så mycket som skuggar i det starka solljuset. Då är det bättre med eftermiddags- eller kvälls-solen. Men jag gjorde bort mig också lite idag. Jag använde för stor bländare bitvis och när jag fick kaffe hos Yusuf och Rahel hade jag starkt motljus och glömde bort att exponera därefter. Slarvigt och orutinerat av mig, men jag fick så mycket att tänka på.

Det är verkligen inte lätt det här med att träffa nya människor som knappt kan svenska och så skall man försöka kommunicera och dricka kaffe samtidigt...och dessutom fotografera. Men som sagt; dagens behållning var pratstunderna. Nästa gång jag går dit igen skall det vara soldis eller mulet...!!!!

.

.

Kristi Himmelsfärdsdag 14/5

Hilda 

.

Yusuf och Rahel bjöd på kaffe med dopp

.

Yusuf 

.

Jag tänker dessutom att i det här skedet som jag är i nu... - jag har precis börjat hälsa på och prata med några av odlarna och det är fortfarande bara början på odlarsäsongen - i det här skedet, kanske det egentligen är mycket viktigare att dricka kaffe och bekanta sig. Jag har ju hela sommaren på mig att försöka få bilder. Och vartefter borde man väl lära sig ett och annat också....

.

.

På återseende!