Ett desperat rop på hjälp......

Gripsholms slott, ett väldigt vackert Sörmländskt slott längst in i en av Mälarens vikar belägen i Mariefred. Mariefred senast uppmärksammat av Wille Craafords gäng i körslaget.

Att vi hamnade där just denna dag var en tillfällighet, ett akut problem dök upp på helgen i Värdshusets kök. Vad passade då inte bättre  än att ta med delar av familjen och samtidigt göra det akuta till en utflykt. Att vända livets måsten till något positivt bör man göra när det finns möjlighet. Allt känns så mycket lättare då.

Slottet

Vad som hänt innanför murarna under alla århundraden kan man bara fantisera kring. Vilka människor har gått här , vilka livsöden finns det spår av. När man går här på dessa historiska platser får man en speciell känsla inombords. Både upprymdhet och vemod, det har inte varit någon lätt uppgift för människorna härinne att vara till lags mot överheten.

Inre borggården

På en av platserna inne på slottet fanns en ljussatt figur som lämnade ett avtryck av sig själv på en av de gamla tegelväggarna.

Vakten

Min fantasi satte igång att spela i mitt huvud. Tanken med nästa bild var att man skulle kunna förmedla en annan känsla genom att tillföra något i bilden.

Med hjälp av kära flickvännen fick vi till en skugga på väggen som gav bilden en annan innebörd. 

 Jag känner det som ett desperat rop på hjälp, kanske av någon som står på sina bara knän, bönar och ber till Kungens man.

 Lite skoj var det hursomhelst att leka med skuggorna.

Ett rop på hjälp

Ha en bra kväll alla, Björn

Censur-Mastodonten i Röros

Den absolut största anledningen för oss tre vänner att  år efter år besöka vårt västra grannland är flugfisket. Fisket efter Septemberharren lockar oss. Har man tur finns möjligheterna till ett fantastiskt fiske. Flertalet fiskar släpps tillbaka, någon tar vi reda på eftersom vi gillar matlagning. Får jag fresta med en Harrbild, den första fisken under årets tur.

Den första

Då matlagningen tenderar att ta en större del av tiden vartefter åren går börjar vissa mönster utkristalliseras. Två fasta hållpunkter under de 10 dagarna är vår speciella fisksoppa där förutom Harr även kräftor ingår. Vitt vin, sherry, flambering är andra detaljer.

Flamberade kräftskal mm

Soppan blir gudomlig..... Nästa punkt som blivit ett måste är surströmmingskvällen, om denna fisks förträfflighet tvistar de lärde. För att vara riktigt ärlig mot mig själv, måste jag erkänna att lite surströmming på ett tunnbröd med mandelpotatis och lök smakar lite bättre för varje gång jag smakar. Därmed inte sagt att det är jag som är pådrivande vad gäller denna anrättning. javisst, vi äter all mat på Kockums, retro i all ära!

Fisk på Kockums

Någonstans mellan soppa och strömming infaller besöket i Röros som jag nämnt tidigare.  Då äts det på något trevligt matställe,handlas attiraljer på Röros sport och avslutas alltid på Lysgaards keramik, denna fantastiska butik för den som gillar egentillverkad keramik, ibland väldigt speciell.

Röros sport

Lysgaards keramik

Här går man in till butiken, I år var innergården stängd för bygge av rullstolsramp, därför kunde vi inte se alla konstverk i keramik där bla mastodonten ingår. I år fick vi en glimt av den lilla gynnaren genom fönstret på övervåningen. Ungefär 5-7 meter hög är den. Inne i butiken finns ett stort urval av produkter i vackra färger o utsmyckningar.

Butiken

Butiken har 2 våningar. Nedre våningen har de varor för den kanske lite mindre plånboken omän inte billigt. Övervåningen delas det enkla med fantastisk konst i form av bla lampor och belysning i keramik. Otroligt vackra om man gillar färg och form.

Det var från den övre våningen jag tog det obligatoriska fotot av "Mastodonten i Röros".

Nu får ni bara se en del av den men vi blir barnsligt fnissiga när vi kommer in på gården och tar våra årliga bilder. Första gången vi upptäckte affären var för många år sedan, då undrade vi vart vi hamnat, det kan jag lova!

Med den bilden säger jag tack för ikväll.

Allt gott Björn

 Mastodonten i Röros

Rodnad nedan Hummelfjell

25 dagar sedan, äntligen!

Onsdag kväll, allt färdigpackat, beslutet att avresa redan denna kväll kändes bra.

Tanken var att åka drygt halvägs mot vår kära hytta vid Glomma. Övernattade i närheten av Särna, därifrån till Norska gränsen är det inte så långt.

Jag hade funderingar på att ta några bilder vid gränsen samt Istefossen i morgonljuset.

Så fick det bli!

Tidig morgon vid gränsen

Ett härligt ljus som tränger sig fram under den tidiga morgontimmen och börjar strax tränga undan dimman som ligger över sjön.

Ön med fåglar

Fåglarna som simmar ut ur bild till höger upptäcktes för sent när de var på ön, lyckades störa dem när jag klampade fram.....

Tillåter mig själv att laborera lite i Silver Efex, ett kul program att prova sig fram i. Får bli en sv vit variant på denna bild med.

Syftet med vår årliga resa till Hummelfjells camping, hytta no 2 är ju i första hand en fiskeresa där vi i glada vänners lag umgås med god mat o dryck varvat med det kära fisket. Fotograferandet finns med men får stå tillbaks en aning.

Så här i September finns det nästan alltid plats i någon av hyttorna som ligger kanske 5-6 meter från Glomma.

Närheten till vattnet och fjäll gör att man kan fånga fina bilder bara genom att kliva utanför dörren vid rätt tidpunkt, sen väntar sängen igen om tröttheten gör sig påmind.

En sista bild får bli just en sådan bild, en bild tagen och sedan sängen.

Ha en bra dag, nästa gång kommer Mastodonten i Röros, då får man läsa på eget bevåg eller betrakta kanske man ska skriva.....

Björn

Mastodonten i Röros

4 dagar kvar, ett års längtan är över.

Under varje fiskeresa till vår kära Glomma är minst ett besök ibland fler,  inplanerade till världsarvstaden Röros. En underbar liten stad med gammal bebyggelse, affärer, hantverk och museum. Vi besöker alltid fiskeaffären, ett obligatoriskt inköp av någon fluga som kanske ska förgylla någon fiskedag. På vägen dit kan man passa på att fotografera små detaljer.

Bekholtgårdens entre

Det finns hur mycket detaljer som helst att fördjupa sig i. Här några skyltar på en gammal dörr. Vad betyder dem egentligen? Jag vet inte men kanske tar vi reda på det under årets resa.

Väckt nyfikenhet

Gamla dörrar,portar i trä, målade eller bara ansatta av tidens tand, allt finns att beskåda. Det är underbart att gå omkring och upptäcka saker i gränder och utefter gatorna.

Porten

I det gamla Röros är det några parallella gator som går från nedre delen av den lite modernarestaden upp mot kyrkan som ligger högt och syns tydligt.Det är en vacker kyrka och ett besök rekommenderas.

Röros kyrka

Ett sista smakprov från staden kommer här nedan. Mastodonten i Röros nämns i inledningen. Inne på gården hos Per Lysgaard , en känd keramiker som tillverkar fantastiska saker, upptäckte vi något som fick oss alla att rodna. Sedan dess besöker vi honom och fnissar lite för oss själva. Vad var det vi såg där? Vad var det som var så uppseendeväckande? Jag tänker inte berätta det ikväll, men hänger ni med på vår nästa tripp till Per inom den närmsta veckan så lovar jag att avslöja betydligt mer än bilden nedan.

Det kan till och med vara på sin plats med en varning för känsliga fotografer.....

Mastodonten i Röros

Ja, som sagt, härinne finns den, och mycket mycket mer. Är ni på besök i världsarvstaden så får ni inte missa detta!

Men som jag sa, häng med så får ni se vad som döljer sig innanför portarna till Per......

Ha en bra vecka så hörs vi!

Björn

Tranropet skär som en kniv genom dimman.

10 dagar kvar , ettårs längtan är över.

Ösjön Söndag morgon.

Tranropet skär som en kniv genom dimman och träffar mig rakt in i kroppen. Det är mäktiga rop de får till, tranparet som sent  under Lördagskvällen gick in för landning på en av den lilla Ösjöns ännu mindre öar. De är mycket vackra dessa stora fåglar.

Här under de första ljusa timmarna försökte jag fånga dimman. Naturen är Fantastisk.

Tranropet

På andra sidan

På andra sidan sv/v

Sörmlandsleden

Ösjön ligger utefter sörmlandsleden mellan Ånhammar och Malmköping. Sträckan lär vara den första som öppnades 1973.  Från Ånhammar leder den över en våtmark som har ledens längsta spång, pass upp med balansen om ni har tunga ryggsäckar. Vidare över ekhagar, upp på en rullstensås med en underbar utsikt på toppen. Alldeles i närheten finns den stora Kammarstenen, kanske 10 meter hög, med sprickor rakt igenom där man kan gå in och befinna sig som i en grotta. Spännande värre.

Efter åsen dyker kallkällan upp, ett perfekt ställe att fylla vattenflaskorna på.

Källan

Tittar man sig lite försiktigt omkring kan man få syn på små krabater. Någon som vet vem detta är?

Vem är jag?

Från källan till vindskyddet vid Ösjön och den underbara utsikten från klippan ovan lägerplatsen är det kanske 2km. Där kan man ha utsikter som denna om man sitter vid strandkanten, eller ligger kvar i sovsäcken....

Morgonstrålar

Ge er ut och fånga dagen mina vänner.

Ha en fortsatt bra kväll så hörs vi!

Björn