En flugfiskares iakttagelser
Rodnad nedan Hummelfjell
25 dagar sedan, äntligen!
Onsdag kväll, allt färdigpackat, beslutet att avresa redan denna kväll kändes bra.
Tanken var att åka drygt halvägs mot vår kära hytta vid Glomma. Övernattade i närheten av Särna, därifrån till Norska gränsen är det inte så långt.
Jag hade funderingar på att ta några bilder vid gränsen samt Istefossen i morgonljuset.
Så fick det bli!
Tidig morgon vid gränsen
Ett härligt ljus som tränger sig fram under den tidiga morgontimmen och börjar strax tränga undan dimman som ligger över sjön.
Ön med fåglar
Fåglarna som simmar ut ur bild till höger upptäcktes för sent när de var på ön, lyckades störa dem när jag klampade fram.....
Tillåter mig själv att laborera lite i Silver Efex, ett kul program att prova sig fram i. Får bli en sv vit variant på denna bild med.
Syftet med vår årliga resa till Hummelfjells camping, hytta no 2 är ju i första hand en fiskeresa där vi i glada vänners lag umgås med god mat o dryck varvat med det kära fisket. Fotograferandet finns med men får stå tillbaks en aning.
Så här i September finns det nästan alltid plats i någon av hyttorna som ligger kanske 5-6 meter från Glomma.
Närheten till vattnet och fjäll gör att man kan fånga fina bilder bara genom att kliva utanför dörren vid rätt tidpunkt, sen väntar sängen igen om tröttheten gör sig påmind.
En sista bild får bli just en sådan bild, en bild tagen och sedan sängen.
Ha en bra dag, nästa gång kommer Mastodonten i Röros, då får man läsa på eget bevåg eller betrakta kanske man ska skriva.....
Björn
Tranropet skär som en kniv genom dimman.
10 dagar kvar , ettårs längtan är över.
Ösjön Söndag morgon.
Tranropet skär som en kniv genom dimman och träffar mig rakt in i kroppen. Det är mäktiga rop de får till, tranparet som sent under Lördagskvällen gick in för landning på en av den lilla Ösjöns ännu mindre öar. De är mycket vackra dessa stora fåglar.
Här under de första ljusa timmarna försökte jag fånga dimman. Naturen är Fantastisk.
Tranropet
På andra sidan
På andra sidan sv/v
Sörmlandsleden
Ösjön ligger utefter sörmlandsleden mellan Ånhammar och Malmköping. Sträckan lär vara den första som öppnades 1973. Från Ånhammar leder den över en våtmark som har ledens längsta spång, pass upp med balansen om ni har tunga ryggsäckar. Vidare över ekhagar, upp på en rullstensås med en underbar utsikt på toppen. Alldeles i närheten finns den stora Kammarstenen, kanske 10 meter hög, med sprickor rakt igenom där man kan gå in och befinna sig som i en grotta. Spännande värre.
Efter åsen dyker kallkällan upp, ett perfekt ställe att fylla vattenflaskorna på.
Källan
Tittar man sig lite försiktigt omkring kan man få syn på små krabater. Någon som vet vem detta är?
Vem är jag?
Från källan till vindskyddet vid Ösjön och den underbara utsikten från klippan ovan lägerplatsen är det kanske 2km. Där kan man ha utsikter som denna om man sitter vid strandkanten, eller ligger kvar i sovsäcken....
Morgonstrålar
Ge er ut och fånga dagen mina vänner.
Ha en fortsatt bra kväll så hörs vi!
Björn
Ismopuppan
Om 18 dagar, 12 månaders väntan är över. Ett år har gått sedan vi sist sågs.
Vad finns i henne nu? Långt ned i höljor och hålor , vad döljer hon för oss....
Stilla flyter hon fram genom den Norska landsbygden just där vi väljer att gästa henne.
Glomma är hennes namn, mytomspunnen för de stora fiskar med färgsprakande ryggsegel som fanns och fortfarande finns. Jag syftar förstås på Harren, Septemberharren som sedan många år tillbaks fångat vår uppmärksamhet.
Välkommna att följa med på resan, vart då?
Häng med så får ni se!
Glomma
En annan kille som är välkommen på resan, ja till och med tvingad....
Är Ismopuppan. Den är eftertraktad av många. En del ger sig inte ut på fisket utan.
Puppan är utvecklad av fiskaren som redan i 20års åldern fiskade 364 dagar på ett år, utom på Nyårsafton då han lät bli. Betänk att han dessutom är 100% fiskallergiker.
Här nedan ser ni hur den ser ut idag, den också så mytomspunna puppimitationen. Här bunden av Ismo Hyvärinen själv.
På återseende, Hälsningar Björn
Ismopuppan