EMAKS BETRAKTELSER
EMAKS BETRAKTELSER 225/Landskap i 1950-talsstil
Tänker på Svante Lundgrens bok "kameran i naturen" från 1953 när jag ser hur den här bilden blev. Ingen avsiktlig efterapning av den tidens svartvita landskapsfoto, den bara blev sån för jag tyckte stämningen blev fin med exponering mera efter himlen, och det korta skärpedjupet som man får med största bländare på Mitakon-optiken 0.95/35mm, trots en 1.5x kamera. Blir lite som med dåtidens kameror som ofta hade större negativformat (6x6 - 6x9) och och inte så ljuskänslig film, vilket gav liknande resultat även med mera moderata bländare. Tri-X i rullfilm 135 och 120-format kom ju inte förrän 1954 och om jag inte har fel var känsligheten då bara kring 200-250 ASA, så korta skärpedjup blev det ofta ändå (såvida man inte använde stativ och det var vindstilla). Lite skymningsmystik och svartvit landskapsromantik typ 1950-tal kanske? Redan gjort, men ändå rätt fint...
EMAKS BETRAKTELSER 224/Svårt det där med berättande i tiden...
Visst, man tar ju lite bilder ibland på sina arbetskamrater, när det byggs om på jobbet mm. Eller när man får däcken bytta på bilen, när man går en runda i skogen eller tar en tur på byn. Vardagsbilder i all anspråkslöshet på sånt som händer och sånt man passerar. Kanske utvecklar man en bildsyn och en stil som känns igen? Kanske berättar bilderna något, eller kanske ger de bara en känsla? Att försöka vara någon slags berättare i tiden tror jag ändå är en rätt svår uppgift för en som inte pysslar med detta på heltid eller har förmånen att kunna arbeta med bidragsfinansierade projekt (typ Petersen). Det blir mest fragment man kan bidra med, inget genomarbetat. Men man hoppas i alla fall att bilderna man gör ska ge nån slags känsla. Som den man själv får när man ser bilden och tar den. Estetisk, sorgsen, vacker eller vad det nu kan vara?
Personligen fotograferar jag mest där jag är och står och rör mig, inget planerat eller förberett (undantag finns dock). Och jag har jag vant mig vid att se omgivningen i svartvitt, eftersom jag gillar svartvitt bäst. De moderna kamerorna kan ju också visa bilden i svartvitt på skärmen/i sökaren, och det är något jag personligen uppskattar. Idag på lunchen tog jag en 10-minuters tur med kameran utanför jobbet, medan lunchmaten värmdes i micron. Man hittar alltid nåt intressant om man tar sig tid att se sig om en stund och inte rusa iväg till nästa ställe. Jag kom väl ungefär 50 meter innan jag fann något som ögat fastnade på. Det blev några bilder som jag själv kände mig rätt nöjd med efter att dom passerat steg två, redigeringsprogrammet. Känns dom fina efter ett tag, så kanske de får gå genom det sista steget också, utskrift på papper...
//
EMAKS BETRAKTELSER 223/Trollskogsfragment...
Gårdagens skogstur var fin. Det finns små fragment av relativt orörd skog kvar, men tyvärr är det alldeles för lite sånt i de sydsvenska skogarna. Mycket har förvandlats till granåkrar med knappt ens mossa kvar på marken. Det ser snyggt ut för den ekonomiskt lagda, men mindre tilltalande för den som månar om biologisk mångfald. Balansen mellan dessa båda intressen har vägt över alldeles för mycket till den ekonomiska sidan under senare år som jag bedömer det själv. Visserligen har vi fått nyckelbiotoper, men det borde bli mera sånt. Många skogsägare förfasas dock över detta som jag förstått, speciellt när Naturskyddsföreningar går ut och utan ersättning inventerar och sedan rapporterar vidare till skogsvårdsstyreler eller länsstyrelser. Då blir det argsinta insändare, ledarkrönikor och annat. Men en skogsägare som har värdefulla partier på sina ägor borde istället vara stolt och glad över att hen skött sin skog så bra att denna mångfald finns kvar. Man får ju ersättning för nyckelbiotoper också, men kanske är denna ersättning för låg för att man ska känna sig nöjd och belåten? Fast bara vetskapen om att ha hotade och ovanliga arter på sina marker tycker jag skulle vara belöning nog? Men jag tänker säkerligen annorlunda och har helt annat synsätt på vad en värdefull skog är, än flera andra. I alla fall hittade jag lite Trollskogsfragment igår vid Toragöl, utefter kulturstigen "Lessebo Bruks Omland" och man får hoppas det lilla som finns kvar där får vara ifred. Ett par av bilderna visade jag igår i föregående blogposter.
Hade planerat en tur ut i skogen till ett närliggande ställe idag också, där jag vet att det finns lite Trollskogsfragment kvar. Men regn och blåst satte stopp för det. Det blev en innesittardag istället och då hinner man redigera lite av det man fångat på sensorn. Alla bilder togs med Mitakon Speedmaster 0.95/35mm monterad på X-T2 huset. Och likaså full glugg 0.95 inställd i fasttejpat läge (finns inga klickstopp så den glider lätt upp på mindre öppning annars). Speedmastern är speciell, och ger härliga resultat med snygg bakgrundsoskärpa fullt öppen. Filerna redigerades först i gratisprogrammet Darktable och TIFF-filerna därifrån finslipades sedan i Elements, för att få det som jag ville ha det. Får se vad Fujifilm har att erbjuda i februari när X Raw Studio kommer för Windows?
//
Emaks betraktelser 221/ En lång runda i skogen...
Lite vår i luften idag faktiskt. Och jag hann lite längre innan jag tog upp kameran ur väskan för att börja arbeta med den. Men när den väl kom upp blev det bilder. En liten göl i skogen utanför Lessebo och sen var man fast nån timme där längs strandkanten mot skogen. Tur att man har Gore-Tex i kängorna, annars hade det inte blivit roligt idag. Stått där ute 3-4 km från värmen i huset, med blöta fötter i det nollgradiga vädret, inget man vill vara med om - skyttegravsfot tror jag det kallas.
Toragöl, Lessebo - 2018 01 27.
Mitakon-normalen på 35mm satt på X-T2 huset, och givetvis körde jag på full glugg 0.95, som för det mesta med denna kinesiska skapelse. Gillar den skarpt. Har blivit mångas favorit, vilket är lättförståeligt. Den ska få arbeta mera framöver är det tänkt, och med lite olika saker. Förhoppningsvis ska den kunna leverera några bilder till jubiléumsutställningen på Fotogalleriet i Skruv senare i år. Tio år sen den första utställningen sommaren 2008! Tänk vad tiden rinner iväg? Bäst att försöka göra det man vill (och kan) medan man är frisk och har hälsan. Försöka utveckla sig så långt det går och inte fastna i det gamla allt för mycket.
Ha en fin helg!
//
EMAKS BETRAKTELSER 220/Pentax 67 med 105mm/2,4
Har funderingar på att sälja min stora Pentax 67 mellanformatsutrustning, men nu tror jag ändå att jag sparar en del av den - huset och 105mm. Resten får väl gå iväg till nån som behöver dom bättre? 105:an har ett rätt häftigt skärpesläpp på stora bländaröppningar som jag nog vill utforska lite mera, lite som en 3d-effekt. Har inte fotat så mycket med Pentaxen under sista åren, men innan dess blev det en del. Har t.ex en fin bildserie på Stig Anders Svensson i Råskog (även känd som Hästmannen) tagen med 105mm. Men här en annan bild från Gransholm utanför Gemla som visar lite av 3d-effekten. Kommer inte ihåg om det var Plus-X 120 eller Tri-X 120 som satt i kameran, men det spelar nog inte så stor roll vilket.