Jesus in Disguise

Every picture tells a story. This is the story of this picture. The man come from Romania and he belongs to the roma (tigani) minority. He came to Sweden to get a job and earn money so that he could support his sick children in Romania. He didn't get a job so he had to start begging for money so that he can get enough money for his trip back to Romania and hopefully some extra money so that he can buy some extra food and clothes for his children when he come back to them again.

Most people ignore the beggars. I usually try to make contact with them. It´s hard for me to speak with them cause they hardly speak anything else then Romanian or Bulgarian and they often don't know how to write or read. I think that it is important that we see them and try to do something about their situation. I work as an PR officer for the Swedish NGO Heart to Heart in Linköping and we try to change the situation for Roma and Rudari people in Romania, both through direct projects as individual help, school projects and through advocacy.

I looked him straight in the eyes when I kneeled down in front of him and took the picture. And I got that funny feeling that I looked straight in the eyes of Jesus. I took his hands and said God bless you. But I believe that I was the one that was most blessed by our meeting  outside a Swedish store. "The dying, the cripple, the mental, the unwanted, the unloved they are Jesus in disguise" - Mother Teresa.



Text and Photo: Mikael Good

Framtiden är spegellös även för proffs

I går fick Hjärta till Hjärtas grundare Sixten Widerstedt ta emot Europeiskt Solidaritertscentrums Tacksamhetsmedalj från den polska konsuln Barbara Sośnicka under en ceremoni på Linköpings slott i närvaro av sin hustru Karin, sina barn Peter och Annika, landshövding Elisabeth Nilsson  samt vänner och arbetskamrater från Hjärta till Hjärta. Tacksamhetsmedaljen delas ut till utländska medborgare, som stöttade Polen i kampen för frihet och demokrati.

Förutom att jag höll i en del andra programpunkter hade jag även med mig en Sony A7, ett litet 40 och 90mm objektiv och en Leica M8:a med 15mm (20) att dokumentera tillställningen med. Trots att objektiven som jag använde är manuella gick det snabbt och smidig att ställa skärpan rätt med A7:an. Jag kan varmt rekommendera en liknande kombination till reportage- eller dokumentärfotografen som vill jobba utan att synas allt för mycket. Trots att jag är van att jobba med proffskameror saknade jag dem inte en endaste liten gång. Jag blir mer och mer övertygad om att framtiden är spegellös även för proffs!

Text och foto: Mikael Good

Sony A7 - oväderskameran

Det finns inget dåligt väder utan bara dåliga kläder brukar det heta. Det är förvisso en sanning med modifikation då de flesta av oss vet att det är fullständigt omöjligt att klä sig rätt på vintern. Men å andra sidan så blir våra kameror allt bättre på att klara sig i extrema vinterförhållanden.



I går tog jag med mig min 90mm M-Hexanon bestyckade A7:a ut i snöyran. Kameran och objektivet täcktes snabbt med snö och jag fick kämpa för att hålla borta de envisa små snökornen från frontglaset. Jag lyckades med bedriften och kom hem med några bilder som jag trots allt blev ganska så nöjd med och en vetskap om att både kameran och objektivet klarar av att täckas av snö. För vetskaps skull hade jag även med mig en väska som jag kunde mellanlanda kameran i mellan fototillfällena.

Det finns en del som klagar på att batteriet till Sony A7 inte håller måttet utan sugs ut allt för fort. Jag har testat A7:an i tuffa vinterförhållanden på det småländska höglandet. Trots att det vid några tillfällen varit 15-20 minusgrader när jag varit ute och flanerat har jag inte behövt byta batteri. Den enda nackdelen är att kameran blir rätt så kall att hålla i när det är kallt ute.

På min flickrsida finns fler bilder som jag har tagit med min Sony A7 och ett antal olika objektiv tillsammans med adaptrar. En del av bilderna är också i högre upplösning än vad de är här på Fotosidan om du vill studera dem på detaljnivå.

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved.

Ett ovanligt och skarpt objektiv

Precis som jag skrivit tidigare föredrar jag att prova objektiv i skarpa förhållanden. Jag använder inte ordet testa, prova passar bättre då jag precis som en vinkännare främst vill åt objektivens unika karaktär.

5450 Schneider-Kreuznach PA-Curtagon 1:4/35 för Leica-R  tillverkades mellan 1970 och 1986. Mitt objektiv är från 1982 och det året tillverkades bara 200 stycken. Det är med andra ord inte det lättaste objektivet att få tag på. Men ser man till bildkvaliteten och att perspektivkontrollen är mycket användbar vid landskaps- och arkitekturfoto kan det vara värt att leta efter objektivet. Jag har lagt upp en del bilder i högre upplösning som jag tagit med A7:an och PA-Curtagonetpå mitt Flickrkonto. På Canon 5D MK II var objektivet ganska så slätstruket men det gifter sig mycket bättre med A7:an. Faktum är att jag är djupt imponerad av objektivets karaktär och bildkvalitet: http://www.flickr.com/photos/chasid68/sets/72157640003096945/ 



Jag vet inte hur det är med dig men jag föredrar att bilderna är så färdiga som möjligt redan i fotoapparaten . Tack vare perspektivkontrollen i PA-Curtagon sparar jag massor av, tid som jag annars hade fått lägga i Photoshop på att räta upp bilderna. Jag tycker att efterbehandling är en tråkig syssla och den tar allt för mycket dyrbar tid i anspråk. Därför bygger jag profiler och funktionsmacron i de programmen som jag jobbar mest i för att spara tid och utan att för den delen tumma på slutresultatet.



Det finns en del som ställt frågan om hur Sony A7 presterar i färg. Frågan är bra och mitt svar är att färgbilderna är betydligt mer färdiga från A7:an än vad de är från min 5D Mk II. Speciellt när jag använder mitt Schneider och mina Zeiss- och Leicaobjektiv. Jag kanske lägger upp några fler färgbilder på Flickr vad det lider. Men tills dess njuter jag av hur bra A7:an tack vare sitt stora tonomfång är på att hantera svartvitt. Skulle det där ryktet om en A7 med svartvit sensor stämma skulle jag nog vara bland de första i kön!



Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved

Ett sexpack till Sony A7

Att testa objektiv är något som är mycket subjektivt. Ett objektiv som andra lyfter till skyarna kanske inte passar mig alls. För mig är det viktigare att ett objektiv har en speciell karaktär och att det fungerar till min typ av fotografering än att det är knivskarpt.

Carl Zeiss T* 50/1,4 (1,4)

Leitz Summicron-R 90/2 (2,8) 
 Leitz Summicron-R 90/2 (4) 

Att fota tegelväggar gör mig inte klokare på om ett objektiv är bra eller dåligt och MTF diagram tråkar bara ut mig. Nej det är vid normala fototillfällen som jag ser om objektivet passar mig eller inte. Jag har provat Sigma 16/2,8 Fisheye (Konica), Tokina 17/3,5 RMC (Nikon), Carl Zeiss T* 28/2,8 (Contax), Konica 40/1,8, Carl Zeiss (CZ) T* 50/1,4 och Leitz Summicron-R 90/2 på Sony A7 under fältförhållanden. Sedan tidigare vet jag att CZ 28mm, CZ 50mm och Leitz 90mm ger riktigt, riktigt bra resultat på digitalkameror med fullformatssensor. Nu vet jag att de levererar även på A7:an. Men en sak förvånar mig något.


Carl Zeiss T* 28/2,8 (11)

När jag har kört med Sigma 16mm, Tokina 17mm och CZ 28mm på analoga- eller digitala kameror har det varit skarpt ända ut i kanten från bländare 5,6 och uppåt. Men med A7:an tappar de märkligt nog lite i skärpa ut mot hörnen. Att Sony A7 tappar rejält med skärpa ut mot hörnen med vidvinklig M-optik är allmänt känt. Att den även gör det med optik för spegelreflexkameror kom som en liten överraskning för mig. Nu är det inte värre än att det enkelt skulle gå att beskära bilderna om det skulle behövas. A7:an är mycket lättare och smidigare att hantera med manuella gluggar än min "stora" 5D MK II och det väger upp det faktum att sensorn inte levererar hela vägen med vidvinkeloptik.


Tokina 17/3,5 RMC (11)

Tokina 17/3,5 RMC (8)

Sigma 16/2,8 (8)

Jag har valt att utelämna bilderna som jag tog med mitt Konica 40/1,8, de tillförde inte något. Objektivet är bra men det är betydligt sämre än mitt CZ 50/1,4 på alla punkter och därför passar det bäst som prydnadsobjektiv på min gamla Konica T3 i bokhyllan. Zeiss FE 55/1,8 är säkerligen ett uns bättre än mitt CZ 50/1,4 men det senare objektivet duger gott för mig, särskilt som alla de sex objektiven som jag provat på A7:an kostar hälften av ett nytt Zeiss FE 55/1,8.


Carl Zeiss T* 28/2,8 (11)

Tokina 17/3,5 RMC (11)

Tokina 17/3,5 RMC (8)

Som ni säkert vet fotar jag gärna i svartvitt och Sony A7 är som gjord för svartvit fotografering. Tillsammans med en egenhändigt ihopsnickrad A7-profil i Silver Efex Pro 2 får jag bilderna dit jag vill ha dem utan att behöva lägga allt för mycket krut på den tråkiga efterbearbetningen som jag får göra med bilderna från min Canon. Jag har använt mig av Silver Efex i rätt så många år nu och mitt tips till er som använder programmet är att inte dra allt för mycket i spakarna, precis som med så mycket annat är lagom bäst även vid bildbehandling!


Sigma 16/2,8 (8)

Carl Zeiss T* 50/1,4 (8)

Leitz Summicron-R 90/2 (2) 

Appropå svartvitt ryktas det på nätet om en ny Sony A7 med svartvit-sensor. Om det ryktet skulle vara sant är det möjligt att vidvinklig M-optiken kommer att fungera bättre på den kameran än vad de gör på A7:an. Men det är bäst att ta ryktet med en nypa salt, hur gärna man än skulle vilja går det inte att fota med ett rykte! Men det finns en kameror som M-vidvinklarna funkar bra på och det är Leica M. Leica brukar dock vara riktigt dyra nya som begagnade. Men det finns en digital M-Leica som inte kostar skjortan och det är Leica M8. En begagnad M8:a går att hitta för runt 10.000 kronor. Trots sin ålder och sina skavanker så presterar den kameran riktigt bra resultat i rätt händer och den fungerar fortfarande utmärkt även för yrkesmässigt användande. M8:an gifter sig riktigt bra med exempelvis Voigtländer 15/4,5 , 21/4 och 28/2 som är uselt dåliga på Sony A7.


Carl Zeiss T* 50/1,4 (1,4)



Klicka HÄR om du inte kan se Flickrbildspelet i din telefon eller på din surfplatta:

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved