Mission Accomplished - My Professional Reputation Is Restored

I´m very thankful for my friend who made me conscious about the debate about one of my documentary photos in a closed forum which he is a member of. His action made it possible for me to take immediate action, write a text and upload the original unedited photo in my blog. 

My professional reputation is very important for me because I work as a reporter and photojournalist every now and then. It´s very important for me that my readers can trust that I don't manipulate my photos or articles to make them more interesting. But high regions are never without storms and therefor it´s good to always be prepared for the coming storms. A good way to be prepared is to always play with open cards. And remeber that everything that we do in the dark will always come to light.

The picture that I wrote about in my blog yesterday is back were it belong. The mission is accomplished and most important my professional reputation is restored. I stood against the storm this time and I hope that I will stand firm against the coming storms of life by the Grace of God. Please let me say one last thing - Don´t believe in rumors! Please ask me first if you are suspicious about any of my photos or articles.

Text and Photo: © Mikael Good, All Rights Reserved

Les Grands Moments - Höjdpunkterna

Den uppmärksamme läsaren har säkert redan sett att jag har ändrat rubriken i min blogg till Måla med ljus - Les Grands Moments. Vilket är franska och betyder höjdpunkterna. Det finns en djupare tanke bakom namnbytet men jag tänker varken gå in på eller avslöja den tanken just nu. Med tiden kommer den dock att klargöras. Tanken är i vart fall att bloggen inom kort helt kommer att byta namn till Les Grands Moments precis som min andra blogg på blogspot: The True Revolution Starts At Home

Bilden som illustrerar dagens inlägg tog jag under en resa i östra Lettland i december 2005. Grabben på bilden och jag blev riktigt goda vänner och han stod länge på verandan och vinkade till mig när det var dags för mig att åka vidare.

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Hur kan en föråldrad Leica fortfarande vara så bra?

Nu har jag  kört med min fattigmansleica i över ett år. Och jag blir mer och mer förtjust i hanteringen. Visst kameran har sina begränsningar men å andra sidan brukar ofta begränsningar vara av godo när det har en förmåga att skärpa till min kreativitet.

Jag tycker om M8:an för att den är enkel, direkt och inte har en massa störande funktioner. Trots att det är en digitalkamera känns den analog. Jag får ställa tid, bländare och skärpa själv. Ljuset syftar jag allt som oftast, trots att det finns en inbyggd centrumvägd ljusmätare som är hyfsat korrekt i bra ljus. Kameran har en snygg tidlös design som inte väcker onödig uppmärksamhet förutom hos en del gamla Leicagubbar och ungdomar som tycker att det är coolt att jag fortfarande fotar med film :)

Jag tycker om kamerans design, för mig är det viktigt att jag trivs med en kamera för att den riktiga fotoglädjen ska infinna sig. Det är helt enkelt kul att fota med en M-Leica och det smittar definitivt av sig i mina bilder. Oavsett vad folk tycker om M-Leicor brukar de flesta tycka om den tidlösa designen. I mina kameraväskor har jag två kameror som är bättre både på pappret och i praktiken än min M8:a men det är oftast Leican som jag plockar med på grund av fotoglädjen.

Leica M8 är ett riktigt lågbudgetfynd för dem som vill fota med en digital mätsökarkamera. Min M8:a är uppdaterad till M8.2 standard. Om du känner för att slå till på en M8:a se då till att det är en uppdaterad M8:a eller en M8.2. Den första M8:an kan ha en del lustigheter för sig som kan uppfattas som störande. Batteriet kan bland annat ta slut om du tar allt för många bilder i följd och även om jag inte har erfarenhet av det har jag hört att mystiska spökljus kan dyka upp på en del bilder. Men å andra sidan ska en kamera inte vara för bra! Det måste alltid finnas utrymme för kreativitet och uppfinningsförmåga inom konsten. :)

Förutom handhavandet är jag riktigt förtjust i sensorn, bilderna blir riktigt krispiga och fina. Färgerna blir lite Scooby Doo ibland, men oftast stämmer de bra med verkligheten, färgerna påminner faktiskt en hel del om diafilm, vilket jag föredrar. Men det är när man slår om bilderna till svartvitt som den riktiga magin uppstår, M8:an är helt klart min favorit för svartvitfoto.

Så länge som man inte går över 640 ASA är bruset relativt lågt. 640 ASA är i ärlighetens namn inte så mycket att hänga i julgranen men med rätt andning och 1/15 del sekund har jag ändå kunnat använda kameran i rätt så dunkla miljöer och ändå fått med mig bra bilder. Även om det säkert går att använda M8:an som sportkamera är det inget som jag rekommenderar. Då är det bättre att exempelvis använda en analog M2:a med Tmax 3200 ASA film.

Här finns några bilder som jag har tagit med kameran, för ovanlighetens skull är de i färg: Leica Oskar Barnack Award 2013

Text och Foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.

Ändamålsenlig musik passar som hand i handske

Nu har jag gjort om bildspelet och lagt till mer ändamålsenlig musik. På Youtube finns en hel del royaltyfri musik som man fritt får använda till sina bildspel. När jag sökte på China bland den fria musiken, så hittade jag nästan per omgående en låt med namnet Yangtze Voyage av kompositörerna Barrie Gledden & Kes Loy som passade till bildspelet som hand i handske.

Jag har valt att göra ett rakt enkelt bildspel. Det går givetvis att göra betydligt mer avancerade bildspel i något av de videoredigeringsprogram som jag har licens på, men då ska man å andra sidan ha gott om tid till det och det har jag tyvärr inte.

Innan ni trycker på playknappen tycker jag att ni ska växla till helskärmsvisning och ändra visningskvaliteten till original.

Text och foto: © Mikael Good. All Rigths Reserved.

Transportarbetarstrejken är avblåst

I samband med att Transportarbetarförbundet utlyste sin strejk cyklade jag förbi DHL i Jönköping. En bil från SVT lämnade platsen i samband med att jag kom (det berodde inte på mig) och ett team med reporter och fotograf från Aftonbladet var på plats och intervjuade strejkvakterna i snålblåsten. Reportern ställde frågor och fotografen försökte vara en fluga på väggen, vilket lyckades mindre bra med tanke på den gigantiska kameran och objektivet som han hade.



Jag hade givetvis med mig min digitala fattigmansleica och ett Summicron som jag halade fram ur väskan och använde till att ta några bilder på en av strejkvakterna med. Jag passade även på att byta några ord om strejken med honom och önska lycka till med förhandlingarna. För min del fungerar det bäst att umgås fram mina bilder. Försöker jag vara en fluga på väggen så blir det oftast bara Scooby Doo av alltihopa. Men det som fungerar bra för mig behöver nödvändigtvis inte fungera bra för alla. Det viktigaste är att man hittar sin egen stil som man trivs med.



Strejken blev dock kort till många näringsidkares stora glädje och redan 13.05 efter en dryg timmas strejk var parterna överens och strejken kunde avblåsas. Om jag haft wifi i Leican hade jag kunnat mailat över bilderna direkt. Men å andra sidan tycker jag inte att man alltid ska ha så bråttom. Det är rätt så skönt att inte stressa fram sitt material. Å andra sidan är bild- och textleverans efter 4 timmar helt ok för oss som har varit med på den gamla goda filmtiden och är vana vid längre leveranstid.

Text och foto: © Mikael Good. All Rigths Reserved.