Färg eller svartvitt?

Det händer att jag får frågan om varför jag oftast väljer svartvitt framför färg? Jag har egentligen inget emot färgbilder men i mitt tycke gifter sig en redaktionell text och svartvita bilder bättre än färgbilder. Färgbilder har en tendens att suga åt sig blicken och ta bort fokus från texten medan svartvitt i mitt tycke är bättre på att lyfta fram och förstärka texten. Det är en av anledningarna till att jag allt som oftast väljer att presentera mina bilder i svartvitt.

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.

The Migrant Mother

The photo of Evita and Everts that I took during the great depression in Latvia in 2008 was compared with Dorothea Langes famous photo of The Migrant Mother by a fellow photographer. Although I feel honored and are flattered by the comparison. I don´t believe that I will ever be able to take a photo with the same importance as The Migrant Mother, that photo is out of both my league and reach.

The photo of The Migrant Mother is actually one of my personal favorites and Dorothea Langes photographic language has been very influential to my own work as you can see in the picture above.

The following link will take you to The photo of the Migrant Mother, taken by Dorothea Lange in 1936: http://www.shootingfilm.net/2013

Text and Photo: © Mikael Good, All Rights Reserved

Skörden kan vara skillnaden mellan liv och död

Nu står hösten åter för dörren och äppelträden dignar under tyngden av all frukt. Min hustru och jag kan omöjligen ta hand om och plocka alla mogna äpplen, men vi brukar dela med oss av våra goda äpplen till grannar, släktingar och vänner för att så lite som möjligt ska gå till spillo.

Skulle det bli missväxt är det inte hela världen för oss. Både min fru och jag har relativt stadiga inkomster och vi är inte beroende av att få en god skörd, om vi inte skulle få det kan vi köpa de äpplena som vi behöver i butik. För en utsatt familj i hjärtat av Lettland kan en dålig skörd innebära att de inte kan lägga undan tillräckligt med mat för vintern och att deras barn får gå och lägga sig med hungerkurrande magar under den långa och mörka årstiden.

Ett mycket tragiskt exempel på vad ett par dåliga somrar i rad kan ställa till med är berättelsen om Sapņise och Edgars Nākotne som fick betala ett allt för högt pris på grund av vädrets nyckfullhet. Av respekt för den drabbade familjen har jag valt att ändra på en del datum, platser och detaljer i berättelsen. Berättelsen bygger delvis på den intervju som jag gjorde med Sapņise i november 2010 och resten av berättelsen har jag fått återberättad för mig av en engagerad lettisk socialsekreterare som jag har kontakt med och som även är god vän med Sapņise.

Givetvis heter Sapņise något helt annat i verkligheten och bilderna som illustrerar artikeln har inget med familjen Nākotne att göra. Lettland är ett litet land med drygt två miljoner invånare och det skulle annars vara ganska så enkelt att avslöja familjens rätta identitet. Du kan läsa hela den tragiska berättelsen om Sapņise och Edgars här: Drömmen som gick i tusen bitar

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved

The Russian Connection

Trots att jag inte är ryss blev jag för tre veckor sedan inbjuden att gå med i en grupp för ryska dokumentärfotografer. Skaparen och moderatorn av gruppen tycker att jag har en mycket rysk fotostil och därför ville han ha med mig.

Det var nästan så att jag baxnade när jag gick igenom namnen på de andra 73 personerna som ingår i gruppen. Det var idel kända namn och många av fotograferna i gruppen tillhör mina egna favoriter. Det är nästan så att jag känner mig lite malplacerad, men å andra sidan tror jag att jag kommer att kunna få riktigt bra feedback på mitt material i gruppen och kanske kan jag även få vara med och bidra med något till någon eller några. Att få bra och kunnig feedback är viktigt för mig som har som strävan att växa och utvecklas som fotograf och skribent och den möjligheten tror jag att jag kommer att få i den här gruppen.

Det finns de som påstår att dokumentärfotot är på väg att dö ut i Sverige. Jag tror att det kan bero på att många duktiga berättare i det här landet väljer att filma i stället för att fota, i vilket fall som helst är Sverige ett land som har dokumentärfilmare av absoluta världsklass. Men i vårt östra grannland Ryssland lever och frodas dokumentärfotogenren i allra högsta välmåga. Och det är inte bara i Ryssland som genren frodas. I stort sett i alla länder som tidigare låg innanför järnridån finns det många riktigt bra dokumentärfotografer som för genren framåt och vidare.


Matsalen på en internatskola i en liten ort söder om St: Petersburg © Mikael Good, All Rights Reserved.

Klicka på den följande länken om du vill se bilderna i bildspelet på din mobil eller läsplatta: http://www.flickr.com/photos/61029780@N06/sets/72157632859125683/

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.

Vad är Street Photography?