Förintelsens minnesdag 27 januari 2022

I dag är det 77 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades av sovjetiska trupper. År 2005 deklarerade FN dagen som en internationell minnesdag för förintelsens offer. Tyvärr handlar inte dagen enbart om det som varit. För judar och romer runt om i världen är antisemitism och antiromanism ständigt närvarande existentiella hot.

Drygt 6 miljoner judar, och uppskattningsvis 1 miljon romer mördades av nazisterna och deras kollaboratörer under förintelsen. Med preussisk disciplin förde nazisterna noggrann bok över antalet judar som mördades. Men varken de eller deras kollaboratörer var så noga med att föra bok över hur många romer som mördades. Därför kan man bara grovt uppskatta antalet romska offer, en del källor nämner 500.000 medan andra nämner 2 miljoner. Även forskningen kring folkmordet på romer är bristfällig. Men man vet att en stor del av Europas romer mördades under andra världskriget.

Skulle Cartier Bresson valt en Leica idag?

Den 13 januari presenteras den nya Leica M11 med pompa och ståt. Av de läckta förhandsrapporterna och bilderna verkar det vara en riktigt bra mätsökarkamera, som trots ett relativt högt pris mycket väl kan bli en storsäljare med Leica mått mätt. Hur många som letar sig ned i professionella fotografers kameraväskor återstår dock att se.

Med anledningen av lanseringen var det någon i en Leicagrupp på Facebook som ställde frågan om vilken Leica Cartier Bresson skulle valt om han börjat fotografera idag? När Cartier började fotografera ville han ha en fickvänlig kamera med bra bildkvalitet, på den tiden fanns det i princip bara en kamera att välja på som svarade upp till hans önskemål nämligen Leica. Även om det snart dök upp värdiga konkurrenter till Leica var han kameramärket trogen fram till sin död 2 augusti 2004.

Det är svårt att spekulera i vilken kamera han skulle valt idag. Men med utgångspunkten att Cartier föredrog att se omvärlden genom ett normalobjektiv, och ville ha en fickvänlig kamera som inte gjorde avkall på bildkvaliteten tror jag inte att han skulle valt en Leica eller någon annan större digitalkamera. Jag tror att han skulle valt en liten fickvänlig och diskret Ricoh GR IIIx som har ett 40mm objektiv och som tillbehör en 40mm sökare.

Den översta bilden är ett självporträtt av artikelförfattaren och den nedre bilden kommer från Wikimedia och föreställer Cartier Bressons första Leica.

Text och foto: Mikael Good

Leica M11 och bloggtorka

Det har varit skralt med bloggposter från min sida den senaste tiden. Men ni behöver inte oroa er, bloggtorkan beror på att min tid inte riktigt räckt till. Bilder tar jag fortfarande, även om det inte blev några reportageresor att tala om förra året gjorde jag en del uppdrag och fick ett par hundra bilder publicerade i olika medier. Nu tar jag sikte på ett nytt år, och hoppas att jag snart kan ge mig ut i världen igen.

Appropå något helt annat så verkar det som om Leica M11 snart kommer att lanseras. Igår dök en Leica M11 video med Ralph Gibson upp på internet. Den försvann nästan lika snabbt som den dök upp men den finns att se på Leica Rumours. Jag är lite sugen på en M10, och om det kommer en ny kamera innebär det att begagnatpriserna kommer att gå ned till ungefär den nivå som jag är beredd att betala för den.

Bilden tog jag i Lettland 1995 och jag använde mig av en analog kamera med ett 50mm objektiv samt Kodak Tri-X.

Text och foto: Mikael Good

Mötet med Europas romer ledde mig till mitt eget ursprung

Under flera års tid har jag jobbat på ett dokumentärprojekt i text och bild om romer i Europa. Arbetet med att dokumentera Europas största minoritet har även sporrat mig att söka mitt eget ursprung, och jag blev inte direkt förvånad när jag hittade mina rötter.



Syftet med projektet är att motverka avhumaniseringen av romer i Europa. Jag vill istället lyfta fram romerna och visa dem som de är. Trots förföljelse, trakasserier, diskriminering och nazistiskt folkmord är de ändå ett folk som alltid har nära till leenden och skratt. Sången, musiken och skrattet har alltid varit en viktig ingrediens för dem att kunna överleva i en fientlig värld. Romer har funnits i Europa i över 1000 år och de första romerna kom till Sverige år 1512.



Genom åren har jag lärt känna många romer runt om i Europa och jag räknar dem som mina vänner. Många gånger har de sagt ”du är en av oss” till mig. I och med att jag inte kände till mitt ursprung har jag skojat och sagt till dem att jag kanske är hälften viking och hälften rom! Men det gjorde mig nyfiken på mitt förflutna och när jag fick möjlighet att testa MyHeritage för en billig peng valde jag att sätta igång med släktforskning för att utforska mina rötter.



Genom släktforskning har jag fått svar på många frågor om mitt ursprung. Bland annat har jag fått reda på att jag på min mors sida i rakt nedstigande led tillhör en av de äldsta resandesläkterna i Sverige. Under århundraden har resande utsatts för förföljelse och diskriminering och en del resande har landsförvisats eller dödats, och det var kanske anledningen till att det talades tyst om ursprunget i min släkt. Det var först när jag började med släktforskning som jag hittade mina rötter.



Jag väljer att skriva resandebakgrund då jag på min fars sida är Skandinav med rötterna i Östdanmark och de sydvästra delarna av Västergötland. Men jag misstänker starkt att även min morfar var av resandesläkt. Än så länge har jag inga klara bevis för det, och det är svårt att hitta ledtrådar då hans morföräldrar var barnhems- och fosterbarn med okända föräldrar. Hans förfäder på fädernet har haft typiska resandeyrken, men det finns inget konkret som styrker deras ursprung, och tyvärr saknas en del kyrkböcker från 1700-talet som skulle kunna bringa klarhet i frågan. 



En del resande har romska rötter och är ättlingar till de första romerna som kom till Sverige på 1500-talet, andra har gift in sig i romska släkter, medan andra kom från skiftande bakgrunder. Men kulturen är lik och många ord i resanderomani kommer från romani. Resandefolket erkändes år 2000 som nationell minoritet i Sverige inom gruppen romer. Även om kopplingen till Indien för min del är vag så finns den, och den följer romernas väg från Indien genom Asien och upp genom Europa till Sverige, men kopplingen i mitt släktträd har blivit svagare för varje generation som gått.



Eftersom jag har ett stort engagemang i romska frågor och jobbar med ett projekt om Europas romer har jag satt mig in i den romska kulturen (framförallt älskar jag musiken) och av artighetsskäl har jag lärt mig en del ord på romani som jag använt i mina möten med romer. Steget för mig att återta min förlorade kultur är inte långt. Men det är intressant att mina romska vänner hade rätt när de menade att jag var en av dem, och jag har på sätt och vis dem att tacka att jag hittade mitt ursprung! Och om det skulle visa sig att även min morfar är av resandesläkt är jag hälften viking och hälften resande, vilket vore en perfekt kombination för en missionär och resande reporter! :)



Det går säkert att söka pengar till projektet om Europas romer, men jag har så att det räcker och behöver, möjligtvis skulle ett arbetsstipendium ge mig möjlighet att lägga mer tid på projektet. Bilderna i inlägget har jag tagit i Serbien, Bulgarien och Rumänien.




Text och foto: Mikael Good

Bokprojektet är satt på paus

Tidigare har jag skrivit om att jag har satt igång med att göra tre stycken fotoböcker om romer i Europa. En har jag redan beställt och fått hem provtryck på. Men i och med att jag inte var nöjd med resultatet, kommer jag framgent att vända mig till ett annat tryckeri som är bättre på svartvitt. Men först har jag bestämt mig för att gå på djupet i mitt släktforskningsprojekt för att räta ut ett antal frågetecken om mitt ursprung. När frågetecknen väl är uträtade kommer jag att fortsätta med fotoböckerna och då kanske med ett nytt perspektiv.



Släktforskning är intressant och inbegriper en hel del detektivarbete. Men med hjälp av MyHeritages utmärkta tjänst har jag på kort tid kommit långt bak i tiden, och en del frågetecken har redan kunnat rätats ut, och så snart min DNA-matching är klar kommer jag antagligen komma längre i min forskning och få ännu fler svar. Och om den pekar i den riktning som jag tror kan det öppnas nya möjligheter till finansiering av bokprojektet.



Text och foto: Mikael Good