Säsongsslut, Pentti Sammallahti och sikte på nya mål...

Så är då torpsäsongen över för den här gången. I helgen var vi uppe och ställde i ordning torpet (backstugan) inför den kommande vintern. Det var någon minusgrad när vi kom upp på fredagseftermiddagen och frosten från morgonen låg kvar. Eftersom vi inte varit upp på drygt en månad och inte har någon värme på i huset så var det inte många plusgrader inomhus. Även fast vi eldade på rätt bra så var det ganska svalt när man kröp ner i bingen frammåt midnatt.

På lördagen var det putsning av diverse växter och lövkrattning, vi har flera lönnar på tomten och dom är inte direkt blygsamma....Vi hann också med en skogspromenad och hustrun passade på att plocka lite olika mossor för kommande juldekorationer.

.

Fikaboken!

Pentti Sammallahtis HERE FAR AWAY. Det är en lycka att få ta del av Pentti Sammallahtis bildvärld i detta stora retrospektiva praktverk. Pentti Sammallahti hör till de internationellt mest uppmärksammade finländska fotograferna och är känd för sina exceptionellt genomarbetade vackra silverkopior, och i den här boken återges hans fotografiska produktion mycket väl, alltså fantastiskt bra tryck.

.

Mot nya mål!

Det ser ut som om det blir en tur till ner till Skåne. Min Brödåkrakamrat Christer kommer upp till stan i helgen som kommer och jag fick ett samtal från han häromdagen där han frågade om jag hade lust att haka på när han skulle åka söderut igen. Och det hade jag inga större svårigheter att tacka ja till nu när torpsäsongen är över.

Christers granne sjökapten Ragnar som seglat på alla världens hav och som  när han fått några pilsner gärna berättar om sina resor och ibland också brister ut i sång.

Kulturdrogning brukar det bli en del när jag hälsar på nere i Skåne. Håkan och Christer vilar benen lite när vi på försommaren i år besökte Copenhagen Photo Festival.

Åsså ett självporträtt så här på slutet.

/Bernt

Nytt och gammalt och lite blandat.

Som sagt här kommer lite nytt och gammal och blandat från hårddisken. Många bilder blir det när man släpar med sig kameran den bästa kameran, alltså den kameran som man har med sig. Först lite familjebilder.

Åsså ner till vännerna i Skåne en sväng.

Plus några Stockholmare så här på slutet.

Den bästa kameran!

.

En liten ursäkt!

Jag tror att jag har missat att leverera min bok "AS I SEE MYSELF" till några av er som bokat den. Mina noteringar har jag tråkigt nog städat/raderat bort av misstag.

/Bernt

Kortrapport # 6 från Brödåkra försommaren 2012

Under min bortovaro har det tydligen varit en liten bildframställningsdebatt om vad som är rätt och vad är fel? Vilken har levt mest rätt i sitt bildskapande, den som har gått den raka vägen med hela negativet rakt av och ingen övrig påverkan på bilden eller den som tricksat och fixat med plug-ins och annat godis. Ta inte det här för allvarligt nu..:o)… var och en gör naturligtvis som han själv vill och väljer sin väg för sitt skapande. Och jobbar man på och har lite tur får vara med på en utställning på plattan.

Det viktiga är ändå att göra bilder som på något sätt får andra att stanna upp ett ögonblick i bildbruset. Och alla bilder behöver inte kännas som ett knytnävsslag i solar plexus. Det kan vara tom med vara vackra solnedgångar. Men jag har förmånen att numera kunna göra bilder bara för mitt eget höga nöjes skull och därmed i full frihet. Drar kanske lite extra i spakarna ibland för att hitta det som jag tycker ger den bästa grafiska stunsen, men alla bör ta en solnedgång en gång i livet.

.

Nu över till något helt annat!

Vi snackade ju lite Nex5N  Håkan och jag i helgen som var eftersom han just skaffat en. Jag har ju inte testat alla kamerans olika inställningar, kör mest med P och S och när jag är lite lat med IA och alltid RAW+JPEG.

Det finns i Nexen massor av  lull-lull inställningar som är helt crazy men också en del som man kan ha nytta av ibland.

Med bildeffekten ”Rich BW” tar kameran automatiskt tre bracketingbilder och lägger ihop dessa till en fil för bättre dynamiskt omfång. Funkar riktigt bra faktiskt, lite svag ”HDR” känsla men det kan man dämpa lite i ”Silvern”. Nex-5N kit zoom 1/30 sek f/8 ISO 800.

100 % crop.

På den här bilden ser man den lilla extra dynamiken ganska bra. Det finns ingen uppgift på hur mycket den "brackar" men det känns som minst 1.5-2 steg. Skall testa ”Rich BW” på nattbilder vid tillfälle.

.

Till slut…

När jag är nere och hälsar på Christer brukar det nästan alltid bli några badrumsbilder. Den här är från idag. Christer var snäll och tände i pannan i morse så att jag kunde få lite varmt vatten för reseduschen. I morgon förmiddag bär det av mot Stockholm igen.

/Bernt

Kortrapport # 5 från Brödåkra försommaren 2012

Borta bra men hemma bäst. Snart så går min skånevistelse för den här gången mot sitt slut, på fredag blir det bussen hem igen. Men bara för att landa några dar i stan för sen kommer midsommarveckan och då drar vi iväg till torpet i Örbyhus. Och förhoppnings vis då med en ny grästrimmer som jag skrev om i förra bloggen.

I förra bloggen hade jag med en bilden ovan på mig och Håkan vid Carlsbergs Elefantport och undrade lite över svastika symbolen på elefanten.

Nu har jag läst på lite om elefanterna. Det finns 4 elefanter i porten. Och historien om dessa är att Carl och Otilia Jacobsen hade 8 barn. 4 av dessa dog i hjärnhinneinflamation på 1900-talets början. Till de överlevande skapades 4 elefanter som skall representera långa och trygga liv. På sidorna, täckena, finns det symboler. En av dessa är just svastikan. Och efter detta kan man ju förstå att svastikan där visar den urgamla symbol som symboliserar både sol, kraft, välsingnelse och lycka. Svastika symbolen var inte helt ovanlig i företagsvärlden innan Adolf och hans pojkar tog över den. Bland annat svenska ASEA hade den som logo fram till 1933.

Delförstoring från Christers originalbild där "Silvern" fått arbeta lite.

Dagen har också rullat på med lite organisering och lite arbete på mina Brödåkrabilder, bland annat då den här på Somjitt och christer i köket.

Originalfilen från Nexen.

Efter ACR:en, lite duttande här och där med ljuset med tanke på convertering till svartvitt.

Vanlig convertering i Photoshopens Black&White.

Min convertering i silvern en aning beskuren. En del tycker kanske att jag "skitar" ner mina bilder lite väl mycket, men jag gillar svartvita bilder med krut i. Antagligen en kvarleva från den analoga tiden...ni vet det där med att det är svårt att lära gamla hundar sitta.

.

.

Potatisblasten stortrivs i Christers odling. 14 dagar sedan nu sedan vi satte vår "hinkpotatis" på torpet och på måndag får vi se om det går vägen.

Varmt och gott i Brödåkra i dag.

/Bernt

Kortrapport # 4 från Brödåkra försommaren 2012

Kultursöndag i Köpenhamn. Under lördagen höll vi kontakt med Håkan för att om möjligt göra en kortresa över sundet. Det var min uppgift att hitta några intressanta utflycktsmål. Först kollade jag upp vad som pågick på Louisiana som vi traditionsenligt brukar besöka när jag är på Skånebesök. Men utställningen där lät inte så intressant för någon av oss.

Både Håkan, Christer och jag är ju vad man brukar kalla ”foto/kulturintresserade” och har under åren jag varit härnere gjort besök på många intressanta platser efter Skånes västkust men också besökt många utställningar i Helsingborg, Landskrona, Malmö och Köpenhamn. Efter lite googlande på Köpenhamn hittade jag flera tänkbara ställen att besöka och av dessa valde vi ut ett par. Det Nationale Fotomuseum och Fotografisk Center.

 Vi bestämde oss att ta en bil till Helsingborg och parkera den där och sedan ta färjan över och sedan tåget från Helsingör ner till byn med stort B. Vi stack vid 11-tiden från Brödåkra och började dagen med en tankning av Christers röda ”Ferrari”. Håkan plockade vi sedan upp i Ödåkra.

På färjekontoret köpte vi tur och retur biljetter till Köpenhamn för 190 pix styck. Allt på färjan skulle inspekteras bla då denna märkliga sittmöbel.

Överfarten till Helsingör gick utan problem, lite gråväder och regn i luften.

Både Christer och Håkan jobbar med blommor och har haft slitiga dagar och massor av jobb så här i studenttider och nu kommer dessutom också skolavslutningar och midsommar innan allt blir något sånär normalt igen. Skön då att ta en paus en dag och göra något annat.

När vi hämtade upp Håkan sa han att han bara har lillkameran med sig idag och han plockade då fram sin sprillans nya Sony Nex 5D (normalt har han sin 5D mark II). När håkan var hos oss i tidigare i veckan hade jag visat vad Nexen klarar av och han hade direkt dan efter raggat upp en på nätet. Dom har ju varit lite svåra att få tag i nu några månader. Han har haft den nu några dagar och är hemskt nöjd, här sitter vi på tåget och går igenom olika inställningar.

Det Nationale Fotomuseumet var tråkigt nog stängt så vi hamnade först på Fotografiskt Centers elevutställning med deltagare från olika fotohögskolor. Ömsom vin och ömsom vatten som det normalt brukar vara på samlingsutställningar.

Så det ett ganska snabbt besök men det fanns naturligtvis en hel del bilder jag gillade. Utställning låg i det stora Carlsbergs området.

Pauser är viktiga när man flanerar på stan.

Efter vår lilla paus gick vi vidare till det stora brygghuset i Carlsbergs Byen får att där titta en utställning av internationell samtidsfotografi.

Skönt att slippa galleriköret ett tag. Här hade dom slängt upp bilderna direkt på industriväggarna. Många intressanta bildkollektioner från socialrealism till vackra landskapsbilder i fyra plan.

Det är hemskt trevligt att tillsammans med goda (likasinnade) kamrater besöka olika kulturyttringar och om det gäller fotografi diskutera olika fotografers uttryck och teknik, stora eller små bilder, färg eller svarvitt. Och eftersom vi alla är rökare så brukar vi leta upp någon trevlig park när det pockar på.

Några bilder från Christers kamera:

Håkan och jag utanför Elefantporten i Carlsbrgs Byen. Nu vet jag inte när den byggdes men visst är det märkligt med symbolen på elefanten till vänster. Efter ca tre timmar kände vi oss lite ben och "ögontrötta" och drog oss i lagom takt ner mot vår S-bane station.

Det pågår många fotoutställningar i Köpenhamn just nu under Copenhagen Photo Festival 7-17 juni. Synd att man inte hade en heldag eller två på sig, men lite fick vi se i alla fall.

Hemresan med pendeln till Köpenhams och tåget upp till Helsingör gick snabbt och bra. Och humöret var som synes hela vägen på topp.

På färjan över till Helsingborg tankade vi lite flytande föda och tobak till kontinentala priser. Vi hann också med att klämma i oss lite snabbmat på vägen hem till Brödåkra. Kvällen avslutades med lite tittande på dagens bilder och en rätt hygglig fotbollsmatch mellan Irland och Kroatien.

.

Måndagen den 11 juni försöker jag glömma så snabbt det går. Sverige spelade långa stunder som ett gäng rädda och försiktiga amatörer.

Sen finns det ju andra viktiga saker som man måste bestämma sig för. En grästrimmer till torpet för 199, 699, 1299 kronor eller mer.

Det stilla dagarna i Brödåkra fortsätter ett tag till...trots Sveriges förlust!

/Bernt