Studiofotografering

Ja, studio och studio. Man tager vad man haver...
Canon 350D
Sigma 17-70 mm f/2.8
Canon Speedlight 430EX
Radiosändare från Kaffebrus
Hemmagjord suftbox
SLIK släde
Stativ för kamera och blixt
Fondpapper 50 x 70 cm

Anagllyphsfotografering. När man skall gör en 3D anaglyphsbild måste man ta två bilder med förskjutning i sidled. En bild för vänster öga och en för höger öga. Förskjutning för för t.e.x vyer är som avståndet mellan ögonen, vid närbilder kan det handla om bara bara nån centimeter.

Har man då tur att ha en SLIK släde kan man förskjuta kameran i den i stället för att flytta stativet.



På den här bilden hade jag Sigman på 17 mm och skärpan ställd på lokets bakdel, 2 sek exponering med f/22.0 och blixt. Här kan man se förskjutningen mellan  vänster och högerbilden
Sen börjar pysslandet om man vill göra det manuellt i Photoshoppen. Det finns också program att hämta på nätet som kan göra det med automatik, mest PC program.

Om ni är intresserade så finns det på den här sidan en bra steg för steg tutorial!

Den färdiga bilden, finns att se större här ! Ni måste leta fram några röd-gröna 3D glasögen för att se effekten, men om ni har ett rött och grönt filter så går det också bra.

Några andra anaglyphser jag gjort:
3D Anaglyphs I      

3D Anaglyphs II     

3D Anaglyphs III

En Skånebild igen, här står jag på en flygbild över Helsingborg. Det var en stor utställning med flygbilder på torget vid Dunkers kulturhus sist jag var där.

To next time...

Bernt

Analoga "godbitar" från mitt kameraskåp 3

SZABAD 9x12

1936 kom den ungerskfödde modellsnickaren Szilárd Szabad (1907-1994) till Sverige för att läsa på Stockholms Tekniska Institut, STI. Han arbetade en tid som modellbyggare på en firma på Hamngatan i Stockholm och kom där i kontakt med Hasselblads Fotografiska. Efter avslutade studier startade Szabad egen verkstad vid Malmskillnadsgatan och tillverkade bl.a gjutmodeller.

Snart började det komma in reparationsarbeten på gamla träkassetter från Hasselblads. Under kriget och efterkrigsåren var det svårt att få tag på nya kassetter och Szabad kom på idén att börja tillverka nya kassetter som han huvudsakligen sålde till Hasselblads.
Uppmuntrad av många fotografer, bl.a från ateljé Bergne i Hästskopalatset i Stockholm, som önskade en ateljekamera med rörligare bakstycke, började Szabad tillverka kameror för storformat. Han tillverkade en första serie om 50 st 12x16,5-kameror, som under de första åren kom att, säljas under namnet Hasselblads Universalkamera.

Hasselblad köpte allt han kunde tillverka. Omkring 1953 gav han svaret till Hasselblad, att "han inte längre hade några Hasselblad-kameror, att sälja, endast Szabad-kameror". Följden blev, att de hade osålda kameror, i varje garderob hemma. Hasselblad köpte då endast styckevis, när de inte längre fick sätta sitt eget namn på dem.

Den första serien var inte någon tekniskt fulländad produkt, men för varje ny serie om 100 kameror gjordes viktiga förbättringar. Szabad lyssnade mycket till andra yrkesfotografer och kamerabyggares synpunkter. Som mest jobbade ett tiotal i hans lilla verkstad på Malmskillnadsgatan. De flesta var elever på någon av Stockholms aftonskolor, som jobbade på dagarna vid sidan av de tekniska studierna. I slutet av 1950-talet flyttade han verkstaden till Tavastgatan på Södermalm, då hans tidigare lokaler revs.
Kamerorna var tillverkade i trä och metall. Långt in på 1950-talet var denna svenska kamera, en favoritkameran för otaliga ateljéfotografer. I mitten av 1950-talet kom "de svarta" Szabad-kamerorna, en andra generation, som också kom att bära konstruktörens namn.

Ca 1.500 Szabadkameror tillverkades mellan åren 1945 -1962, och exporterades till Norge, Finland och i slutet av 1950-talet även till USA med negativformaten 4x5" och 5x7". Han byggde även kameror på specialbeställning till Nationalmuseum och Svenska Dagbladet, för negativformatet 24x30 och 30x40.

Omkring 1962 flyttade han ut till Västerhaninge, söder om Stockholm, och fortsatte där med kameratillverkning i mindre omfattning, men allt mer med tillverkning av ateljestativ, som kom att exporteras till åtskilda länder i Europa. Under 1980-talet hade han ett nära samarbete med Pendings mekaniska verkstad i Falkenberg, för stativens konstruktion och utveckling. 1989 övertog de äganderätten till Szabad-stativen.
Text  P-A Westman, Vännes: Svensk kamerahistoria

Szilárd Szabad 1907–1994
Foto© Pär Rittsel

Jag har haft den stora äran att träffa Szilárd Szabad. Det gjorde jag i slutet på 50-talet då jag arbetade som litograf på Victor Pettersons tryckeri i Stockholm.  Hans företag skötte då servicen på tryckeriets reprokameror.

På bilderna min Szabadkamera  9x12 cm, Nr 109 tillverkad i januari 1948. 

PLAUBEL MAKINA 67
Analoga "godbitar" från mitt kameraskåp 1

CANON DIAL 35/BELL&HOWELL
Analoga "godbitar" från mitt kameraskåp 2
 

Analoga "godbitar" från mitt kameraskåp 2

CANON DIAL 35/BELL&HOWELL

Canon Dial 35/ Bell&Howell är en halvformatskamera ( dvs negativformat 18x24 mm ) vilket betyder att man kan ta 72 bilder på en 135 film. Halvformatet blev aldrig någon försäljningsframgång, men kameran var mycket populär bland avancerade amatörer mycket pga sitt lilla format och snabba hantering. Snabbheten berodde på exponeringsautomatik och fjäderdriven filmtransport.
Namnet Dial kom av att det kring objektivet satt en ring av runda exponeringsfönster för ljusmätningen, en lins för varje filmhastighet (DIN/ASA-värde]. Denna ring såg ut som fingerskivan (eng: dial) i dåtidens telefoner.

"Jag drabbas av ett totalt anfall av nostalgi och minns min Canon Dial, hur många gånger jag tog den till Kameradoktorn för lagning, hur många gånger Kameradoktorn lagade denna märkvärdiga och kultstämplade halvformatskamera. Exakt hur många gånger Kameradoktorn fixade min Canon Dial vete gudarna - dvs Kameradoktorn och jag själv om ens vi".–Bodil Malmsten 

Jag har däremot inte haft några problem med min. Den har legat och vilat i mitt kameraskåp i säkert 30 år och när jag för par år sedan skaffade i nya batterier så fungerade den utmärkt. (Hotel Lexington, New York . Okt. 1973).

PLAUBEL MAKINA 67  Analoga "godbitar" från mitt kameraskåp 1

 Photoshop Airbrush (illustration)

Originalbild/ Foto © piqued

För att hålla igång Wacombrädan och när jag inte har någonting annat för mig brukar jag göra lite retusch/illustrations övningar. Den här gjorde jag för ett tag sedan. Klart överarbetad för att likna en traditionell airbrushillustration.

Innan Macen och Photoshop kom in i mitt liv arbetade jag under 70 och 80-talet rätt mycket med airbrusch. Jag gjorde både bildretuscher och illustrationer.

Det här är mina gamla (fina) airbrushsprutor som jag antagligen aldrig kommer att använda mer.

"Life is a great big canvas, and you should throw all the paint you can on it". - Danny Kaye

Trevlig Helg! 

Analoga "godbitar" från mitt kameraskåp 1

PLAUBEL MAKINA 67

Plaubel Makina 67 är en tyskdesignad japansktillverkad mellanformats mätsökarkamera. Den är utrustad med ett högkvalitativt Nikon objektiv Nikkor 80 mm f/2.8. Den tar tio 6x7 bilder på en 120 formats rullfilm, slutaren går från 1/500 till 1 sekund plus B inställning.  Fokusering från 1 m till oändlighet. Inbyggd kopplad 10° spotmeter.

SPECIFICATIONS AND TECHNICAL DATA
Camera Type: 6x7 rangefinder roll film camera with leaf shutter and folding lazy-tongs system
Picture size: 56mm x 69mm
Film Type: No. 120 roll film, 10 exposures
Lens: 80mm Nikkor F/2.8, 6 elements in 4 components, multicoated, angle of view 59 degrees. Filter thread M58 x 0.75
Aperture: F/2.8 to f/22, continuously adjustable
Shutter: Copal leaf shutter, special No. 0 size. Mechanically controlled shutter speeds B and 1 to 1/500 second
Synchronisation: X synchronised at all settings
Bright-frame view- and rangefinder: Luminous bright-frame finder with built-in coupled rangefinder and automatic parallax compensation. Base length 63mm.
Focusing: Lazy-tongs system with large focusing knob on camera body.
Distance scale: On focusing knob, in metres (white): infinity, ten, 5, 3, 2, 1.5, 1.2, 1m;
Exposure meter: Built-in silicon cell, coupled with shutter speed, aperture and ASA settings, measuring field in center of finder field, LED signals.
Film speed range: 25-1600 ASA (15-33 DIN)
Power Supply: Two 1.5 volt silver oxide batteries
Metering key: Key for exposure meter and automatic battery test
Film Transport: Rapid winding lever, tensions shutter and advances film. Singlestroke 185 degrees.
Frame counter: Automatic frame counter
Size: 162mm wide, 115mm high, 56.5mm deep (closed) and 113mm deep (open).
Weight: 1280grams

Hos Ken Rockwell kan ni läsa lite mer om Makinan plus se lite bilder han tagit med den. 

...........................................................................................................................................

TIPS!
Har ni 20 minuter över tycker jag ni absolut skall lyssna på intervjun med Anders Petersen på Lensculture.

//Bernt

Åter till HDR träsket...

Jag är en riktig vidvinkelentusiast därför älskar jag min Sigma 10-20  mm optik. Tidigare innan jag blev digital tog jag rätt mycket bilder med min Canon T90 och Canons FD 14 mm f/2.8 som om jag inte minns fel kostade ca 16-17.000 kr när jag köpte den på 80-talet någongång. För Sigman betalade jag 4.500 kr. Man kan naturligtvis inte jämföra prestandan mellan Sigma och Canon optiken, den senare spelar helt klart i en högre division.  Men jag är numera en glad amatör så Sigman duger bra för mig. Bländar man ner den till f/8 så tecknar den mycket skarpt. I varje fall mitt exemplar kanske är bäst att tillägga.
Supervidvinklar har också det senaste åren blivit standardglugg i bostadsbilagorna här i stan vilket gör att små vardagsrum numera ser ut som slottssalar.

Dagens (HDR) bilder är från min vän Christers hus i Brödåkra, Skåne. Om några månader när solen och värmen återvänder drar jag nog dit ner igen.