Det blev en julgran i år också.

På eftermiddagen i går traskade hustrun och jag ner till vår granförsäljare på Odengatan för att av honom handla årets julgran. Vi har köpt gran av han de senaste 10 åren så han visste att vi skulle ha en riktig storgran. Vi tittade på en 3-4 stycken och valde till slut en som hade lagom höjd och bredd. Den vi valde hade riktigt fin form. Senare på kvällen blev det också traditionsenligt lite glögg, en god öl + en skinksmörgås.

Fyrtiotre år sedan.

Röjde lite i mina högar i arbetsrummet och hittade bla den här (idol)bilden på mig, tagen julen 1968. Det känns som det var i går...fast nästa år fyller man sjuttio. Hualigen!

Önskar alla mina läsare en riktigt God Jul!

/Bernt

Så är det jul igen…och lite till om mina digitala ljusmaskiner plus årets fotobok!

I dag är det då dags att införskaffa årets julgran av vår granförsäljare på Odengatan. I vanliga fall brukar det redan vara avklarat sista helgen före jul och då vi också brukar ha min svärfar på besök. Hustrun brukar också fixa till ett lagom stort julbord. Tråkigt nog har svärfarn för tillfället drabbats av ett kraftigt ryggskott och har därför svårt att ta sig in till stan.  Så här såg i alla fall förra årets gran ut!

.

 En liten helt ovetenskaplig test!

I mitt förra inlägg visade jag de digitala maskiner som följt mig genom åren. Eftersom jag har alla kvar har jag gjort en liten test. Alla bilder tagna i RAW och med vitbalansen på AWB. Exponering ¼ sek med f/5.6 och med 200 ISO. Alltså ganska svagt ljus vilket betyder kamerornas sensorer fick jobba lite, men det ju just i svagt ljus man ser skillnaderna. Filerna helt obehandlade.

Canon PowerShot G5 100% crop.

Canon EOS 350D 100% crop

Canon EOS 50D 100% crop

Panasonic LX3 100% crop

Testet lite orättvist kanske för G5:an och LX3:an. För i bättre ljus skulle resultatet blivit bättre för dessa med sina små sensorer, som tex de här två 100 % cropbilderna visar. G5:an överst.

.

Årets bästa fotobok! Som vanligt har det under året blivit en del bokköp men den här får jag nog klassa som den bästa.

W EUGENE SMITH från förlaget Lá Fábrica. 240 sidor i stort format med bilder från alla hans kända reportage plus lite till. 486 kr på Adlibris. Här några uppslag.

Spanish Village 1959.

Country Doctor 1948.

A Man Of Mercy 1954.

Pittsburg 1955.

.

Tidningen LIFE firar 75!

På deras site finns det en hel del fina saker att titta på. http://www.life.com/channel/life75

.

God Jul från Carlzonz bildverkstad!

/Bernt

Mina digitala äventyr.

Till att börja med är det kanske bäst att säga att när det gäller mina digitala ljusmaskiner så är alla vad man brukar kalla instegsmodeller, alltså kameror för amatörer.

Mitt digitala äventyr började med en Canon PowerShot G5, låter inte så märkvärdigt i dag kanske men när den kom var nästan lika omskriven som Fujifilms X10 är i dag. Och den kostade runt 9000 när jag skaffade den hösten 2003. Med på bilden också G5:ans vidvinkeladapter.

Skånebild 2006 med G5:an

Nästa maskin på resan blev en Canon EOS 350D som jag köpte begagnad med kitobjektiv strax före jul 2006. Den var då ca ett år gammal och jag fick den för halva nypriset. Nästan omgående två nya Sigma objektiv till den. En 17-70 mm och en 10-20 mm. 350:an funkade länge riktigt bra för mig och dess upplösning på  8 megapixel var tillräckligt för mig. Har printat flera 50 x 70 bilder med gott resultat. Men min tidigare goda syn har med åren avtagit en del och till slut fick jag problem med den lilla displayen.

Stockholmsbild med 350:an.

Samma problem, alltså att kunna kolla exponeringen m.m på displayen fick jag med tiden på G5:an och när Panasonic kom med sin lilla Lumix LX3:a 2008 så slog jag till och den funkar fortfarande riktigt bra. Mindre, lättare, snabbare autofokus, bättre upplösning och mera vidvinkel.

Gnestabild med LX3:an

Sen har jag också bytt 350:an mot en EOS 50D, också den mest för den bättre displayen och lite för den bättre upplösningen. Men den är stor och tung och jag har den nästan aldrig med mig när jag ströpromenerar på stan. Då är det LX3 som gäller!

Brödåkrabild med 50D.

Vad är då mina önskemål för framtiden då när det gäller digitalt? Först på önskelistan står nog en fullformatare men dom är lite för dyra för mig just nu men det rasslar ju in nya modeller hela tiden så snart kan man nog få tag i tex en Mark II för min konstnärslön, alltså 10-12 tusen. När det gäller promenadkamera så är jag rätt sugen på Panasonics GX1:a som jag läst skall vara en riktig godbit men den kostar ju en bra slant den också med den bästa optiken. Framtiden är oviss...

Annars då…

Fick en förfrågan via kontakten efter mitt förra inlägg om vad det var för märklig kamera som Bengan satt och inspekterade. Det är en Cambo Wide 4 x 5” vidvinkelkamera. Till den har jag två objektiv en 47mm plus en 65mm båda Schneider Super Anguloner. Två rullfilmsmagasin 6 x 9 och 6 x 12 cm plus en bunt bladfilmsmagasin. Jag har tidigare någon gång skrivit mera utförligt om Cambon, men det inlägget hittar jag inte just nu.

 Bonusbild!

Trevlig helg!

/Bernt

Daido Moriyamas ”Memory of my eyes”.

Så kom jag då äntligen iväg ner till Daido Moriyama utställningen ”Memory of my eyes” på Galleri Riis nere vid Konstakademin.

Man har under många år sett hans bilder på nätet och i böcker plus filmer med och om han på tuben. Men att se hans originalbilder i stort format är som att få ett knytnävsslag i magen. Rått, hårt, grovt, kornigt och svart. En av årets stora fotoupplevelser för mig vid sidan av Modernas stora fotosatsning.

Tillbringade en bra stund och tittade igenom de cirka de tjugotal böcker som låg framme ur hans stora produktion. Enligt uppgift har den nu 73-årige Daido Moriyama givit ut över trehundra stycken.

Träffade också Kurt och Björn från Midsommargårdens Fotoklubb och vi talade en del om Daido Moriyamas fotograferings och kopieringsteknik plus priserna naturligtvis.  87.500 för hans stora bilder och 37.500 för hans mindre. Vi kom också i samtalet in på att det är märkligt att fotografer inte behöver uppge upplagan på sina bilder som tex andra konstnärer/ grafiker gör. Vad tycker ni andra om det?

Utställningen på Galleri Riis pågår till den 15 januari. Och här kan ni läsa vad Om Konst och Lars Epstein skriver om utställningen.

På hemvägen passerade jag Filmstaden vid Hötorget där dom höll på att förbereda kvällens galapremiär av Hollywoodversionen av Stieg Larssons ”Män som hatar kvinnor” .

Bonusbild!

Bengan Björkbom utan OM-1:a på Ellens Bageri.

/Bernt

Lite om Stockholm Sö.

Saxat ur DN för en tid sedan:

-Bor man söder om Slussplan i Stieg Larssons värld är man godhjärtad medan Vasastan och Östermalm är tillhåll för de moraliskt murkna.

-Det är helt sjukt att man kan använda en stadsdel som skällsord. Att man kan säga: ”det är så söder” och alla förstår vad man menar.

Den här lilla fina boken rasslade just  in genom brevinkastet lagom till lunchfikat.

Tack för den hr Berg!

Moraliskt murken man i Vasastan?.

/Bernt