Blir tagen som pressfotograf.

Det händer mig ofta att folk tror att jag kommer från någon tidning, senats var det på Roffe Wikströms spelning. Folk frågar om jag kommer från någon tidning, nu senast så sa jag ja. Tänkte att jag lättare får fota i fred då. Får ni ofta frågor om det?

Ridbyxor byts ut mot en balklänning.

Min kompis dotter som i vanliga fall är en stalltjej tog studenten och fick bli förvandlad till "balens drottning". Jag tänkte att det vore både roligt och lärorikt att fotgrafera allt under den dagen.

Vi började hos frisören kl 9:30.

Det inte bara håret som skulle fixas.






Inte trodde jag att det tog sådan lång tid att fixa håret och bli sminkad, vi blev klara kl 14. Det  var bara slänga oss i bilen, åka hem och äta en snabb lunch, sen en kort fotostund i trädgården för kl 14:45 skulle hon vara hos kavaljeren.









När vi släppt av "balens drottning" åkte vi ut till Sunbyholmsslott och inväntade att alla baldeltagarna skulle anlända. Där fick vi även en stund till fotografering, men det var ca 70 par som var på bal och alla hade anhöriga som skulle ta bilder så att få en bra plats för sig själv var inte lätt och inte blev det bättre av blåsten.

Det var en stressig och rolig dag och jag har fått prova på att fotografera under stress och med blåsigt väder. Nu är det 3 år till nästa student så jag hinner vila upp mig och bli en bättre på fotografering.

Å-varvet

Idag var det premiär för ett nytt lopp i Eskilstuna som går i dom centrala delarna. Solen lyste och det var en härlig sommardag, vilket gjorde att det var masssor av folk som var ute och tittade på loppet.

Först lite uppvärmining med två tjejer från Forever.

Vad ska man göra med alla bilder?

Just nu funderara jag över varför jag tar så mycket bilder som jag inte har någon användning av, utan jag fotar för det är kul eller på något som är vackert, ändå vet jag att det förmodligen bara kommer att ligga och skräpa på någon hårddisk.

Hur gör ni, har ni någon plan innan ni går ut med kameran? Eller gör ni som mig fotar för glatta livet utan någon som helst fundering på vad man ska använda bilderna till?

Här några bilder på solnedgångar  som ligger och skräpar på en hårddisk, vet inte varför men ser jag en fin solnedgång så bara måste jag fota den. Men väl hemma så använder jag den  inte ens som skrivbordsbakrund på datorn.

Hur klantig får man vara??

Igår skulle jag titta på min kompis dotter på 10 år som dansar balett. Hon var med i en uppsätning av Snövit på teatern och det var premiär för henne att dansa med tåskor, en stor händelse för henne.

Jag tar givetvis med mig kameran, ska föreviga detta tillfälle. När jag packar kameran så ser jag att det är dåligt med batteri, men inga bekymmer tänker jag för jag har ju ett extra..... väl framme byter jag batteri och det är tomt.... FN vad trött man blir på sig själv, där sitter jag med två tomma batteri och snart börjar showen.

Vågar inte prova ta någon bild förrens kompis dotter kommer in på scen, jag hinner ta några bilder på henne innan hon försvinner ut och så får jag ta några bilder till (sammanlagt 16 st) sen är båda batterierna helt döda.

Har i alla fall lärt mig att kolla båda batterierna innan man ger sig iväg.

Det var väldigt dåligt ljus under hela showen, fast jag körde med ISO 2000 så blev bilderna väldigt mörka.

Men jag måste säga att showen var väldigt bra och det var kul att se alla barn i olika åldra uppträda, roligaste var dom yngsta som ibland inte hade någon koll på vad dom skulle göra, men det blir bara så sööött....

Snövit som ung och med ovanligt mycket belysning.

Här var det så mörkt att jag var tvungen att använda blixt, tur att jag satt på fjärde raden.


Snövit har vuxit.