Intressant rapport och foton som förklarar.

Förr var det närmast omöjligt att få till kompenserande åtgärder i samband med exploateringar. Naturvårdarna fokuserade på att stoppa projekten och om det inte gick gav dom upp.

Det här är ett bra exempel på att det har lossnat lite. Viltbroar, grodtunnlar osv har väl funnits i ett par decennier, drygt.

(Själv tycker jag att man i första han ska undvika olämpliga ingrepp, men att det i andra hand kan vara bra med kompenserande åtgärder. Ungefär som i byggnadsvården, i första hand spara husen där de står, men att flyttning kan vara bättre än rivning.)