Femtio nyanser av grå katt och en riktigt ful typ!

Bengan skrev något inlägg där någon utdöd fotosajt med urfåniga regler nämndes, och Rauni och säkert fler svarade. Med tanke på vad jag brukar visa i mina bloggar skulle medlemmarna där förmodligen mått synnerligen dåligt om de sett de bilder jag brukar visa :)

Jag fotograferar det jag tycker är kul, och jag fotograferar för att dokumentera min lilla värld. Då blir det en del husdjur och barn, och en eller annan selfie!

Så nöjd som hon ser ut kan man tro att hon är nyss utkommen från en visning av filmen rubriken anspelar på ...

Och här är det alldeles för mycket fånig efterbehandling med filter :)

Ha det!

Fika, kattjävlar och ungar!

Jag har legat på latsidan vad gäller bloggandet på sistone och här är ett försök att komma ikapp lite, så ni får stå ut med att det blir blandad kompott som sträcker sig över lite längre tid än vanligt :)

Förförra helgen var det som brukligt Dagnys fotofika på konditori Fågelsången. Det var som vanligt trevligt - trots att jag och Björn inte lyckades komma överens om hur det förhåller sig med tidningarnas eventuella negativa särbehandlande av Sony ;) (No hard feelings, Björn!)

Anna, Lena och Rauni fick ett alldeles eget tjejbord!

När jag promenerade från kondiset till min bil blev jag stoppad av en tiggare som satt utanför ICA. Han gestikulerade glatt, och visade med teckenspråk att han inte var ute efter pengar utan ville bara bli fotograferad. Han poserade stolt och gjorde tummen upp när jag tagit bilden och visat honom.

EU-migrant

Nu gör vi ett litet hopp fram till fredag den trettonde, och det enda vettiga jag fotograferade då var kattjäveln, men han ställde som vanligt snällt upp och poserade :)

Nony

Lördagen den 14 februari var en stor dag för sonen Felix, då han dels blev myndig och dels åkte till Stockholm på konsert med Tenacious D på Fryshuset. Tyvärr var hemresan inte så kul, då sista tåget blev inställt så han fick vänta på ersättningsbuss och jag hämtade honom på stationen någon gång efter två på morgonen (men konserten var bra, så han var nöjd ändå).

Felix på 18-årsdagen

Födelsedagen firade vi på restaurang Golden China i Uppsala där vi fick sällskap av storebror Oliver med flickvännen Elin. Golden China är en lite annorlunda kinakrog i bemärkelsen att de har två menyer - en med kinesisk mat, och en med svensk "kinamat". De har mycket gott, och det skiljer sig en hel del mot de vanliga fyra små rätterna eller kyckling med mandel.

Elin och Oliver

Oliver och Elin

I torsdags åkte jag till Stockholm där jag träffade kollegan Martin och pratade en massa strunt. Eftersom Martin stod i duschen när jag kom passade jag på att fotografera hans fina skylt utan att han kunde stoppa mig, men jag riskerar väl åtal för det ...

Jag innehade åtminstone inte några sprängämnen ...

Stadshuset sett från Kungsbron

När jag kom hem från Stockholm konstaterade jag att Felix faktiskt ägnar sitt sportlov åt sportande (fast alla ser nog inte e-sport som någon riktig sport ...).

Felix spelar Counterstrike

Nu har vi äntligen kommit fram till idag, och idag blev det fotografering att kattjävlar igen. För några veckor sedan fick de (kattjävlarna alltså) en ny fin klösbräda av äkta kartong som kostade några tior på Citygross. De gillar den klösbrädan väldans mycket, då den är pimpad med kattmynta :)

Hjalmar kramar kartong!

Nony chillar på sin låda ute på trappan

Oliver hade lite problem med sin stationära Windowsdator som vägrade hitta någon hårddisk att boota från, vilket i sig var en förbättring från att den först inte gick att starta alls. Att den inte gick att starta berodde på att strömbrytaren helt enkelt gått sönder (något jag aldrig råkat ut för tidigare), och antagligen blev något på disken skadat i samband med att den gick sönder. Som tur var gick det att lösa utan ominstallation genom att starta från en USB-sticka med Windows och välja den automagiska reparationsfunktionen (och fort gick det också) :)

Oliver pillar med sin Mac (som inte är det minsta trasig)

Det var ett ganska stort knippe tämligen alldagliga vardagsbilder, men jag tycker såna också är värde både att visa och spara. Det är åtminstone roligare än bilder av kameror (även om jag också tar sådana ibland) :)

P.S. Egentligen borde jag kanske inte kalla sönerna för ungar eftersom båda nu är myndiga, men för mig är de alltid mina barn :) D.S.

Fulskanning på hög nivå!

Jag har som många andra en herrans massa negativ och diabilder liggandes lite här och var, och vill man digitalisera dylika finns det många vägar att gå. Jag valde den enklaste och lade diorna på min iPad och plåtade av dem med min Sony A6000 med Nikkon 40/2,8 utan att kolla så noga - det blev ju rätt ok det också (fast kanske inte optimalt) :)

Ni får stå ut med att det är många bilder och att många av dem är suddiga. De är tagna sommaren/hösten 1988 i närheten av Arjeplog och norska gränsen med en Minolta 9000 (tror jag) ...

De två dubbelexponeringarna kan ha varit avsiktliga, men det minns jag inte :)

Jag har också insett att många bilder är spegelvända, men så får det vara ...

Att visa respekt och låta andra ha sina åsikter

På sistone har tongångarna i kommentarsfälten till bloggarna här på Fotosidan bitvis varit hårda, och ibland rent absurda. Igår skrev Tommy ett inlägg om samma sak, och bland kommentarerna fick vi bland annat veta att en del av oss som fotofikar i Uppsala ägnar oss åt nätmobbing, hets och näthat. Det är inte helt klart vem vi utsatt för detta, men Affe Ryhn som varit med oss och fikat flera gånger skulle tydligen kunna vara ett av offren.

Dessa påståenden är givetvis helt tagna ur luften, delvis för att vi såvitt jag minns aldrig diskuterat politik under dessa fikaträffar, och delvis för att ingen av oss har några som helst intressen åt det där med näthatande. Visst kan jag tycka det är otacksamt när flyktingar som bussats till Östersund inte vill bo i samma baracker där tusentals värnpliktiga tvingats tillbringa något år av sitt liv, och visst tycker jag det är hemskt att folk kastar brandbomber på en moské - det är dock inte alla flyktingar som resonerar så att de blivit orättvist behandlad, och vi vet inte vad de fått för information. Att folk kastar brandbomber kan vara rasism och främlingsfientlighet, men det kan också vara tonåriga idioter som de som under min uppväxt varje vår eldade upp gräsfälten i Hågadalen, men där fanns inga ideologiska baktankar. Det är såvitt jag vet ännu inte klarlagt att det handlar om rasistiska motiv med dessa brandbomber (även om det förstås ter sig naturligt att så är fallet). Just alla dessa antaganden om folks motiv är farligt och något som kan ställa till det. Det finns ett bra uttryck på engelska; assume makes an ass of you and me ....

Något jag ser som ett reellt problem är alla dessa arga mer eller mindre "normala" människor som i sammanhang både för och emot Sverigedemokrater och dylikt inte längre kan bete sig som folk. Människor som i forum beskyller andra för både det ena och det andra helt utan grund, eller människor som inte låter andra komma till tals i den demokrati vi faktiskt lever i. Det har uppenbarligen inte fungerat att tiga ihjäl det där partiet så många hatar, och som så få vågar erkänna sig röstat på, men det fungerar defintivt inte att få bort dem med odemokratiska metoder och lögner heller. Samma sak gäller här i forumen och bloggarna - en del försöker hålla debatten på något så när saklig nivå, och en del gör allt för att sabotera diskussionen.

Skärp er, för tusan och fundera på vilken typ av polis vi vill ha på våra gator, i forumet och i bloggarna :)

Ha det gott, och tänk efter innan ni antar saker i onödan och utan att veta!

Jag trodde inte vi skulle bli så många som vi blev, fast så himla många var det ju egentligen inte ...

Idag var 2015 års premiär för Dagnyfika på konditori Fågelsången i Uppsala, och eftersom vi är mitt emellan en massa klämdagar och helger trodde jag inte vi skulle bli så många. När jag kom dit satt bara Staffan där alldeles ensam, och vi trodde vi skulle få fika själva, men så blev det som tur var inte :)

Innan man får fika måste man förstås ta sig till fiket, och då tog jag de här bilderna:

Strålande vackert vinterväder, även om det inte kändes särskilt vintrigt ...

Barnvagnspromenister som förstås lyckas täcka upp hela gång- och cykelbanan ...

Målet för dagen - Konditori Fågelsången

Väl på plats laddade jag upp med kaffe, skinkmacka och en groda - den senare ska tydligen vara något av en specialitet för Fågelsången, men den var så vansinnigt söt att det var omöjligt att äta upp hela. Totalt blev vi tolv stycken - Staffan, jag, Torbjörn, Bert-Ola, Rauni, Jan-Olof, Peter, Fredrik (ny bekantskap för mig), Bengt, Kurre, Ewa och Christer. Inte så illa pinkat i dessa helgtider :)

Kaffe och groda (som alltså inte rekommenderas om man inte tycker sjuuukt mycket om socker)

Rauni, Fredrik och Bert-Ola

En något oskarp Bengt och ännu oskarpare Christer, Kurre och Rauni. Sigma 35/1,4 ART som jag lånade av Tobbe för att testa ger inte mycket skärpedjup på full öppning och är inte helt smidig på A6000 ...

Raunis tur att vara någorlunda skarp ...

Kurre och Rauni i glatt samspråk

J-O och Fredrik (jag trodde J-O var nyfriserad, men det var han inte eftersom han blev klippt igår sade han)

En eftertänksam Rauni

Efter fikat måste man förstås ta sig tillbaks till sin bil (eller vart man nu ska ta vägen) och då blir det samma bilder och motiv igen, fast från andra hållet. Det fungerar ju det också :)

Fyrisån sedd från Islandsbron

Tullhuset (fast det var himla länge sedan här bedrevs någon tullverksamhet

Och när man kommer hem och fotograferat en massa annat  måste förstås kattjäveln dokumenteras :)