Conna
Aktiv medlem
Jag tänkte berätta lite om min resa med de digitala kamerorna. Det började hösten 2002 när jag köpte min första digitala kamera. Det var en Canon PowerShot A40. Den fick vara med i några månader och den var väl ok men inte mer… Intresset för fotografering ökade rejält då man i stort sett kunde fota gratis?! Möjligheten att verkligen kunna testa sig fram till nya resultat gjorde att jag fick blodad tand.
A40: an hade sett sina sista dagar och jag fick upp ögonen för Olympus då nysläppta Camedia C-5050Z med hela 5M pixel och en kamerakropp gjord i metall. Den hade också möjligheten att ”bära” extern blixt. Så det blev en blixt också, Olympus egen FL-40. Den blixten är inte vacker, den var heller inte billig. Men till skillnad från en del andra kameramärken så funkade iaf den externa blixtens hjälpljus (autofokusljus) tillsammans med kameran vilket var väldigt trevligt då jag ofta fotade ”vimmel” på en del krogar.
Tiden gick och jag var väldigt nöjd med Olympusen tills… Den med stort D damp ner! Canons Eos 10D! Oj oj oj, nu var det bara att spara pengar. Sagt och gjort – I juli 2003 inhandlades en helt ny Eos 10D på Fotokungen i Sthlm tillsammans med ett Tamron 28-75/2,8 XR Di. Jippi! Lyckan var total (iaf ett tag) återkommer med vad jag menar.
I min köphysteri så fick även tjejen en Nikon CoolPix 2100. En kamera som faktiskt tar oförskämt bra bilder. Men snabb är den inte, hua.
Och så ut på stan och fota och fota med nya 10: an. Vilken kamera, vilken tyngd, vilket? Ja, allt. Sen var det hem till skrivbordet där datorn stod och väntade på att få visa mig mina nytagna bilder med en digital systemkamera. Det tankades över och så öppnades de första bilderna tagna med 10: an… Hallå?! Nu var det mungipor som hängde till golvet, ja, faktiskt ner till grannen om jag ska vara ärlig.
Här köper man en kamera med optik för ca: 22500 kr som inte ens är i närheten av att ta lika bra bilder som min tjejs CoolPix för 3000 kr tog, inte ”skärpa” på en enda bild? Detta var ju väldigt kul, not! Mitt i sommaren hade man alltså bränt en mindre förmögenhet på något som inte motsvarade förväntningarna för fem öre.
Nej detta funkar inte tänkte jag. 10: an gick till försäljning och såldes bara på några dagar. Men något nytt hade dykt upp nu. Canons G5! Svart var den med. Den kom till min ägo i augusti 2003. Det var en kamera som var helt ok och mycket roliga bilder togs med den kameran. Jag tänkte i min nöjdhet – Vad har en 10D som inte G5: an har?
Dagar och veckor gick, och många bilder togs med G5: an. Men kunde inte autofokusen vara lite snabbare tänkte jag ilband. Hm, ja ja. Kommer dag, kommer råd…
Grr! Tillslut så orkade jag inte med att folk man försökte fota hade hunnit somna innan man hade fått autofokusen att bli klar. Bye bye G5.
Nu blev det en tid utan kamera och jag försökte tänka lite för en gångs skull? Vad ville jag ha? Skulle jag ha råd att byta kamera 18000 gånger om året? Eller skulle man kanske lägga ner lite tid på att faktiskt fota och inte bara byta kameraprylar hela tiden?
Nikon D70? Ja en sån fick det bli. Bilderna? Helt suveräna. Vilken kamera. Nu var jag nöjd, oj vad nöjd jag var – ett tag iaf *hm* Men det skulle ju inte vart fel med ett vertikalgrepp? Och känns inte huset lite väl plastigt? Och varför tappar man 3 st displayskydd på bara några veckor?
Ska också berätta att jag för första gången fotade i Raw läget med D70: an, vilket i mitt tycke öppnade oanade möjligheter till bättre bilder. Ok, man måste fortfarande vara noga med hur man tar sina bilder. Men Raw är väldigt trevligt.
Med min nya kunskap att kunna redigera mina bilder på ett mer ”avancerat” sätt så började tankarna till 10D’n komma tillbaka.
Var det kanske jag som inte hade tillräckligt med kunskap om den? Den hade ju iaf fått toppbetyg överallt. Var det jag som hade för bråttom med att döma ut saker?
Nu har det gått en tid och jag läser och lär mig från tidningar, böcker, Fotosidan, mm.
I skrivande stund så ligger en 10D bredvid mig med ett Canon 24-70/2,8 L USM som jag haft sen i augusti. Till den har jag även ett Canon EF 50/1,8 II DC och en 550EX blixt.
Hur jag har haft råd? Ja det kan man fråga sig. Jag är kanske inte rätt person att berätta för folk om hur bra saker är osv. Men en del har jag lärt sig under resans gång och mer kommer jag att lära mig.
Så vad kan man då säga? En hel del faktiskt.
Att jobba med en kamera kräver en del av fotografen, det är faktiskt inte bara kameran som tar bilderna. En t.ex. 10D ”kräver” oftast lite efterarbete. Oskarp mask gör ibland smärre underverk. Idag kan jag erkänna att jag inte anser att en CoolPix 2100 tar bättre bilder än min 10D.
En del kanske undrar varför jag inte valde en 20D ist? Det var aldrig ett alternativ för mig då jag faktiskt brinner duktigt mycket för just 10D’n.
Killen jag köpte min kamera av köpte själv en 20D och nu efteråt när jag pratade med honom så sa han att han faktiskt ångrar sig lite att han sålde in 10D.
Så här efteråt när man läser på Fotosidan så kan man dock se att jag inte är ensam om mina ”problem” att inte kunna bestämma mig. Men vadå? Man lever väl bara en gång?
En del kanske också undrar vad det är för skruv som fattas hos mig? ;-) Det kan jag tyvärr inte svara på… just nu…
Men det var kvällens historia iaf. Ha det så bra så hörs vi säkert igen.
Mv. Conny
A40: an hade sett sina sista dagar och jag fick upp ögonen för Olympus då nysläppta Camedia C-5050Z med hela 5M pixel och en kamerakropp gjord i metall. Den hade också möjligheten att ”bära” extern blixt. Så det blev en blixt också, Olympus egen FL-40. Den blixten är inte vacker, den var heller inte billig. Men till skillnad från en del andra kameramärken så funkade iaf den externa blixtens hjälpljus (autofokusljus) tillsammans med kameran vilket var väldigt trevligt då jag ofta fotade ”vimmel” på en del krogar.
Tiden gick och jag var väldigt nöjd med Olympusen tills… Den med stort D damp ner! Canons Eos 10D! Oj oj oj, nu var det bara att spara pengar. Sagt och gjort – I juli 2003 inhandlades en helt ny Eos 10D på Fotokungen i Sthlm tillsammans med ett Tamron 28-75/2,8 XR Di. Jippi! Lyckan var total (iaf ett tag) återkommer med vad jag menar.
I min köphysteri så fick även tjejen en Nikon CoolPix 2100. En kamera som faktiskt tar oförskämt bra bilder. Men snabb är den inte, hua.
Och så ut på stan och fota och fota med nya 10: an. Vilken kamera, vilken tyngd, vilket? Ja, allt. Sen var det hem till skrivbordet där datorn stod och väntade på att få visa mig mina nytagna bilder med en digital systemkamera. Det tankades över och så öppnades de första bilderna tagna med 10: an… Hallå?! Nu var det mungipor som hängde till golvet, ja, faktiskt ner till grannen om jag ska vara ärlig.
Här köper man en kamera med optik för ca: 22500 kr som inte ens är i närheten av att ta lika bra bilder som min tjejs CoolPix för 3000 kr tog, inte ”skärpa” på en enda bild? Detta var ju väldigt kul, not! Mitt i sommaren hade man alltså bränt en mindre förmögenhet på något som inte motsvarade förväntningarna för fem öre.
Nej detta funkar inte tänkte jag. 10: an gick till försäljning och såldes bara på några dagar. Men något nytt hade dykt upp nu. Canons G5! Svart var den med. Den kom till min ägo i augusti 2003. Det var en kamera som var helt ok och mycket roliga bilder togs med den kameran. Jag tänkte i min nöjdhet – Vad har en 10D som inte G5: an har?
Dagar och veckor gick, och många bilder togs med G5: an. Men kunde inte autofokusen vara lite snabbare tänkte jag ilband. Hm, ja ja. Kommer dag, kommer råd…
Grr! Tillslut så orkade jag inte med att folk man försökte fota hade hunnit somna innan man hade fått autofokusen att bli klar. Bye bye G5.
Nu blev det en tid utan kamera och jag försökte tänka lite för en gångs skull? Vad ville jag ha? Skulle jag ha råd att byta kamera 18000 gånger om året? Eller skulle man kanske lägga ner lite tid på att faktiskt fota och inte bara byta kameraprylar hela tiden?
Nikon D70? Ja en sån fick det bli. Bilderna? Helt suveräna. Vilken kamera. Nu var jag nöjd, oj vad nöjd jag var – ett tag iaf *hm* Men det skulle ju inte vart fel med ett vertikalgrepp? Och känns inte huset lite väl plastigt? Och varför tappar man 3 st displayskydd på bara några veckor?
Ska också berätta att jag för första gången fotade i Raw läget med D70: an, vilket i mitt tycke öppnade oanade möjligheter till bättre bilder. Ok, man måste fortfarande vara noga med hur man tar sina bilder. Men Raw är väldigt trevligt.
Med min nya kunskap att kunna redigera mina bilder på ett mer ”avancerat” sätt så började tankarna till 10D’n komma tillbaka.
Var det kanske jag som inte hade tillräckligt med kunskap om den? Den hade ju iaf fått toppbetyg överallt. Var det jag som hade för bråttom med att döma ut saker?
Nu har det gått en tid och jag läser och lär mig från tidningar, böcker, Fotosidan, mm.
I skrivande stund så ligger en 10D bredvid mig med ett Canon 24-70/2,8 L USM som jag haft sen i augusti. Till den har jag även ett Canon EF 50/1,8 II DC och en 550EX blixt.
Hur jag har haft råd? Ja det kan man fråga sig. Jag är kanske inte rätt person att berätta för folk om hur bra saker är osv. Men en del har jag lärt sig under resans gång och mer kommer jag att lära mig.
Så vad kan man då säga? En hel del faktiskt.
Att jobba med en kamera kräver en del av fotografen, det är faktiskt inte bara kameran som tar bilderna. En t.ex. 10D ”kräver” oftast lite efterarbete. Oskarp mask gör ibland smärre underverk. Idag kan jag erkänna att jag inte anser att en CoolPix 2100 tar bättre bilder än min 10D.
En del kanske undrar varför jag inte valde en 20D ist? Det var aldrig ett alternativ för mig då jag faktiskt brinner duktigt mycket för just 10D’n.
Killen jag köpte min kamera av köpte själv en 20D och nu efteråt när jag pratade med honom så sa han att han faktiskt ångrar sig lite att han sålde in 10D.
Så här efteråt när man läser på Fotosidan så kan man dock se att jag inte är ensam om mina ”problem” att inte kunna bestämma mig. Men vadå? Man lever väl bara en gång?
En del kanske också undrar vad det är för skruv som fattas hos mig? ;-) Det kan jag tyvärr inte svara på… just nu…
Men det var kvällens historia iaf. Ha det så bra så hörs vi säkert igen.
Mv. Conny
