"Krämig" bokeh har ju inte så mycket med skärpedjupet eller bländartalet att göra utan avgörs ju främst av objektivets design och bländarlamellerna.
Dock tycker även jag att just detta objektiv väger lite för mycket.

Jag älskar personligen ett riktigt kort skärpedjup, när det används rätt samt om objektivet såklart samtidigt har en fin bokeh. Ett objektiv som detta som är kapabelt till ett så extremt kort skärpedjup lämpar sig ju bäst till t.ex helkroppsbilder eller större objekt.

"Krämig bokeh" har med sensorstorlek, avstånd, brännvidd och bländartalet att göra. Första 45mm 0,95 vad jag vet, därav en nisch. Kolla recension på phillipreeve etc, det är skillnad på 0,95 , 1,4 och 1,2 för vissa typer av porträttbilder (och f/2,8 irrelevant i sammanhanget), dvs där en del miljö är med inte bara ett huvud med monokrom bakrund. Jag är inte trött på någon överanvändning av kort skärpedjup, ser minst lika stor besatthet vid f/11 flera bilder stackade för maximalt skärpedjup och inte tre pixlar med det minsta dis.

Nej, "krämig" bokeh har som sagt framförallt med objektivets design och bländarlameller att göra. Du kan ha hur kort skärpedjup som helst, men bokehn kan fortfarande se ful och "nervös" ut.
Dock kan ju såklart skärpedjupet ha en viss inverkan på utseendet på bokehn.

@David
Jag håller inte riktigt med om att krämig boken bara handlar om kort skärpedjup. Hur oskärpecirklarna tecknas påverkar också, om kanterna är mjuka blir det krämigt. Är kanterna tydligt markerade blir det inte lika krämigt och behagligt. Oskärpan kan också bli virvelformad, det är lite spexigt, men inte så behagligt tycker jag.

Det kan också uppstå fula färgskiftningar i oskärpecirklarnas konturer som också minskar krämigheten.

Magnus och Henrik: Ja, bländarlameller spelar roll i nedbländat läge, "oskärpecirklarnas konturer". Ett av argumenten för ett relativt tungt 45mm obj är just f/0,95 . Det är det som är poängen Henrik, varför det "väger lite för mycket". För att mängden bokeh vid samma brännvidd och scen skiljer sig med bländartalet så att Arguset helt enkelt har mer vidöppet jmf med andra. Preeves rec av 35mm och 45mm Argus visar det med all önskvärd tydlighet tycker jag, "mid distance bokeh".

Sen om bokehn är "fin" eller inte, oavsett mängd, i vidöppet läge, är även en variabel (högst subjektiv). Jag tycker det här objektivet verkar ha en poäng.

@David. Bokeh har att göra med kvalitetsaspekter kring de delar av en bild som är oskarpa. Inte hur mycket oskärpa som finns i bilden. Det är alltså fel att tala om mängd av bokeh men däremot helt korrekt att diskutera om en bilds bokeh är bra/fin, dålig/ful, virvelaktig med mera. Och sånt är ju en aning subjektivt förstås även om många säkert delar samma uppfattning om vad bra respektive dålig bokeh är.

@Fredrik: Mängd bokeh och dess natur hänger ihop, man kan inte rimligen kliniskt särskilja dom. Trådstartaren skrev om "krämig bokeh", fick till första svar den kliniska särskiljningen. Faktum är att när man talar om ett f/0,95-objektiv ligger "krämig bokeh" nära tillhands eftersom det är mycket bokeh för brännvidden. Är bländaren vidöppen har bländarlamellerna 0 med saken att göra. Är bokeh inte en ren styggelse så är den per definition relativt "krämig". Det finns såklart rena styggelser. Voigtländer 35/1,4 "classic" ex.

@David: En bild kan ha en viss mängd av oskärpa på grund av hur kort eller långt skärpedjupet är (vilket mest har att göra med vald storlek på slutaröppningen). Karaktären på den eventuella oskärpan är vad bokeh är. Ska försöka med en liknelse. Vi har alla ett utseende. Du kan inte ha mycket utseende eller lite utseende. Kvalitén på utseendet – vacker, ful, rolig, skrämmande etc. – är vad bokeh är men för oskärpa. Av oskärpa kan du ha en mängd.

Alltså, bokeh är inte oskärpa. Om du inte tror mig kolla upp följande länkar:
https://en.wikipedia.org/wiki/Bokeh
https://photographylife.com/what-is-bokeh

Mitt påpekande har att göra med att folk börjar använda ordet bokeh för samma sak som oskärpa. Inget om er diskussion vad som ger fin bokeh etc.

Bra förklaring av Fredrik :) Utmärkt liknelse!
Problemet är just att många verkar blanda ihop skärpedjup och bokeh.

För att summera det i korthet:
Skärpedjup = mängden oskärpa
Bokeh = kvalitén/utseendet på oskärpan

Skärpedjupet avgörs av bländare, brännvidd och avstånd.
Bokeh avgörs av bländarlamellerna.

Tack för berömmet, Henrik. Den sista meningen håller jag dock inte med om. Mig veterligen så beror bokeh på en massa sakar – inte bara formen på bländarlamellerna, utan ett objektivs optiska formel, hur eventuella asfäriska element är slipade (ibland orsakar de elementen "lökringar") och förmodligen mer därtill. Annars så skulle ju alla objektiv vidöppna visa samma bokeh-karaktär och det har de inte. Även om du har samma brännvidd och ljusstyrka.

@Fredrik:
Sigma 35/2 har relativt lugn bokeh. Har läst flera som kallat den "relativt lugn". Som i bakgrundsoskärpa, även förgrund. För ett 35/1,8-2 -objektiv. Ingen vad jag sett har kallat den för "krämig", helt enkelt för att f/2 för brännvidd 35mm inte är särskilt snabbt (det har med fokusavstånd att göra också men vi kan säga två meter för enkelhetens skull) och därmed inte ger så värst mycket oskärpa/bokeh.

Folk associerar på gott och ont bokeh med snabba objektiv. Jag säger gott för att "krämig bokeh" är associerad med ett snabbt objektiv, dvs stor bländare vid en given brännvidd, som i mycket bokeh. De associerar det inte bara med "bra bokeh". Jag tycker inte det är fel, det spelar liksom ingen roll om oskärpan/bokeh är jättefin om den knappt existerar.

Tycker din liknelse med mycket och litet utseende haltar just pga ovan. Det finns inte olika klasser med folk med olika mycket utseende.

Amount of and quality of bokeh är lättbegripligt, tycker jag, men ni får säga "depth of field and characteristics of bokeh" om ni vill : )

@Fredrik:
Jo, det stämmer att även själva optiken påverkar bokehn. Skrev ju faktiskt det i föregående inlägg, missade bara att nämna det nu :)

@David: Jag har i min ägo ett Pentax 31mm f/1.8 som är känt för sin mjuka bokeh. Ser man till att skapa tillräckligt med oskärpa i bilden så kan jag tänka mig att nån nog påstår att dess bokeh är "krämig" (vad som nu menas med det eftersom det förmodligen är översatt från "creamy" från engelskan – "gräddig" kanske inte heller är så bra i och för sig?) om man ser till hur objektivet tecknar objekt i de delar som är oskarpa.

Att folk associerar bokeh med snabba objektiv är att de sistnämnda med lätthet kan generera oskärpa som man då kan använda begreppet bokeh om. Utan oskärpa, inget poäng med diskuterar oskärpans egenskaper, dvs dess bokeh.

Jag undrar om du verkligen förstår mitt resonemang och vad de artiklar jag länkar till förklarar? Själv tror jag mig förstå hur du resonerar eftersom jag var som du under flera år och pratade om mycket eller lite bokeh. Det var inte för så länge sen som jag insåg att jag hade fel och att det istället är korrekt att prata om mycket eller lite oskärpa samt att ordet bokeh bara handlar om egenskaper hos oskärpan. Varför blanda ihop två ord som betyder olika saker? Vilket ord skulle du föreslå att användas för att beskriva egenskaper hos oskärpan? Mitt tips är att korrekt använda det ord som redan existerar, dvs. bokeh. Då slipper vi uppfinna ett nytt.

Vad beträffar min liknelse så vidhåller jag att den fungerar. Det finns inte olika klasser med folk/objektiv med olika mycket utseende/bokeh. Om du vill lägga mängdbegreppet i bokeh så torde du logiskt göra det med utseende också.

"Amount of and quality of bokeh" är kanske lättbegripligt för den som inte vill bry sig om ords betydelse.

Creamy betyder iofs. både krämig och gräddig :) Det handlar ju om vilken kontext man använder det i :)

@Fredrik: Dialogen leder ingen vart känner jag. Du vidhåller att "mängd bokeh" är ett felaktigt begrepp, liksom "mängd utseende". Jag sade att det ej finns olika typer av mänskor med olika mängd utseende, men det finns olika typer av objektiv med olika max bländare för en specifik brännvidd. Som per definition har olika potential för "mängd bokeh", men jag kan förstå att mitt argument blir vatten om man anser att "mängd bokeh" är ologiskt.

https://www.lucidpix.com/what-is-bokeh-how-to-pronounce/
"To put it simply, Bokeh is the blur, or visual softening, of the background in a photograph. However, when we talk about Bokeh, we are less concerned with if there is background blur, and more interested in the quality of the blur: How much blur is there? What is the shape of the blurred objects? How does the blur add to the quality and interest of the photograph?"

Dvs hur bokeh - oskärpan - artar sig är både hur mycket som finns och hur den ser ut. Du får såklart göra det svartvitt - bokeh finns inte i mängd - men jag tror att du får majoriteten av internet mot dig.

Det vore förvisso lite intressant att diskutera saken med en japan : )

David, jag vet inte vad mer jag kan göra än vad jag har skrivit och att jag hänvisat till Wikipedia för att stötta min uppfattning. Lucidpix, som är en app-tillverkare, känns som en mindre trovärdig källa, eller hur? Men de skriver ju faktiskt också att "när vi talar om Bokeh, som bryr vi oss mindre om ifall det finns bakgrundsoskärpa, och är mer intresserade av oskärpans kvalitet" – det är väl ungefär i linje med vad tycker.

Jag undrar också varför du måste använda ordet bokeh när du redan har ett ord som du kan använda, dvs. oskärpa? Det går ju alldeles utmärkt att prata om vacker, stökig, ful, mjuk oskärpa utan att använda ordet bokeh, inte sant? Däremot kan jag tala om en oskärpas bokeh, dvs en oskärpans egenskaper.

Även om ordet bokeh har sitt ursprung i Japan så tror jag inte att en japan skulle vara en auktoritet vad gäller ordets nuvarande användning. Men en japansk kameratillverkare (Fujifilm) skriver i alla fall så här (om vad Bokeh är): "Bokeh describes the out-of-focus areas of a picture, in the foreground or the background". "Describes", dvs "beskriver" är det viktiga ordet här!

Och slutligen, att en majoritet tycker något betyder inte nödvändigtvis att det är sant. Det inser du säkert.

För porträtt är det inte alltid nödvändigt med superskärpa, det kan till och med tillföra något om det är mjuktecknande.

Jo, så kan det vara men jag vill hellre ha det till astrofoto och till naturfoto med fin bakgrundsoskärpa

Utmärkt skärpa, få optiska fel och extrem ljusstyrka brukar tyvärr medföra en betydligt högre prislapp.

Som jag skrev ovan så skulle jag hellre köra på ett Mitakon 50/0.95 mk3. Det både kostar och väger mindre. Mittskärpan är bra på största bländare(dock är kantskärpan verkligen inget att hänga i granen). Det har även väldigt fina färger och en underbart mjuk bokeh.

Om du vill ha ett F0.95 objektiv med bra skärpa kant till kant på största bländare så blir det nog svårt att hitta nåt vettigt objektiv tyvärr. Såvida du nu inte har råd med ett Nikon Z 58/0.95 t.ex :P

Nikons kommer det aldrig att bli. Jag tänker mer på att det är är bättre att köpa ett skarpt objektiv på 1,2/1,4 om detta är bra redan på full öppning än köpa ett 0,95 som måste bländas ner. Men jag ska titta på Mitakon också, för naturbilder så gör det inte så mycket att kantskärpan är dålig, dock fungerar det dåligt till astro

Astrofoto vid f/0,95 kan du nog glömma, om du inte vill ha jordens "koma" utåt kanterna. Däremot kanske det är funkis vid ~f/2 och då bättre än motsvarande, lite mindre ljusstarka objektiv.

Det är troligen så, men kanske kan man hitta någon f/1,2-1,4 men bra kvalité för astro, i 35-85mm.Ta tex Samyang 135/2 som är ett utmärkt objektiv för astro redan vid full öppning.