Lagändring orsakar ny bildkonflikt i Göteborg
I somras blåste det hårt om Genusfotografen. Nu har nättidningen Göteborg nonstop hamnat i ett liknande blåsväder. Vi förklarar varför det - just nu - inte är tillåtet att publicera bilder på nätet som får publiceras i tryck.
Göteborg nonstop ville skriva om att Göteborg uppmärksammats av den amerikanska tidningen NY Times. Som illustration valde de att återge ett kollage av bilder som NY Times gjort. Fotografen som anlitats av NY Times reagerade snabbt med en faktura på 9.750 kronor.
Nättidningen Göteborg nonstop trodde felaktigt att det var tillåtet att citera bilder. De hade missat att citaträtten gäller inte för bilder och att rätten att publicera bilder i kritiska sammanhang inte gäller på nätet. Vi har tagit reda på varför och använder sommarens fall med Genusfotografen som exempel.
Få kan ha missat sommarens fotobråk kring Genusfotografens blogginlägg om hur mästerkocken Louise Johansson porträtterades av fotograf Stefan Jellheden. Kockens poserande var orsaken till blogginlägget. Men bråket mellan genusfotografen Tomas Gunnarsson och Stefan Jellheden handlade om rätten att publicera kritiserade bilder.
Bråket mellan fotograferna startade med en faktura från Bildombudsmannen AB. Men vi backar lite i historien.
Innan Tomas Gunnarsson publicerade sitt inlägg informerade han Stefan Jellheden för att undvika konflikter.
– När jag kontaktade honom sa jag att jag tänker skriva om hur män och kvinnor skildras olika som yrkespersoner. Han fattade grejen och sa att ”det är lugnt, bara du ger mig cred”, berättar Tomas Gunnarsson.
När Tomas poängterade att det handlade om kritik blev svaret istället nej.
Stefan minns att han var upptagen med en fotografering, och först inte uppfattat vad det rörde sig om. När de hördes igen tackade han nej.
– Jag tyckte inte det lät så lockande att låta nån annan fotograf marknadsföra sig på mina bilder genom att skriva ner dem, säger Stefan Jellheden.
Tomas hade ändå redan bestämt sig för att publicera. Dilemmat var att han inte ville skada Stefans rykte, men tyckte diskussionen var så viktig att han inte kunde avstå.
– Jag tyckte att det ska ju gå, om fotografen som är inblandad i nånting som man kritiserar kan sätta stopp på det sättet då kan man ju inte kritisera saker, berättar Tomas.
Stefan berättar att när inlägget publicerades och blev ett stort samtalsämne, sammanfördes han av sin agent med juristen Staffan Teste, som ansåg att det var ett upphovsrättsbrott värt att gå vidare med. Fakturan om 24 625 kronor skickades till Tomas för »otillåten exemplarframställning/tillgängliggörande på internet«. Dessutom åberopades oaktsamhet eftersom Tomas frågat och fått nej. Summan förhandlades senare ned till 15 000 kronor, bland annat med hänsyn till att bloggen är icke-kommersiell.
Tillåtet i tryck – otillåtet på nätet
Upphovsrättslagen ger rätt att publicera bilder i kritiska sammanhang utan medgivande från fotografen. Det kan tyckas som genusfotografen Tomas Gunnarsson hade lagen på sin sida.
Men det finns ett undantag för elektroniska medier i lagen.
– En bildanalys är meningslös utan bilder, så i praktiken stoppar lagen oberoende bildkritik på nätet, säger Thomas.
Det uppstod en juridisk krock när 2005 när upphovsrättslagstiftningen skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning.
– Tanken var att stärka upphovsrättsinnehavarens ställning i den digitala världen. Men det är faktiskt tillåtet enligt EU:s lagstiftning att publicera andras bilder, även om det inte sker på ett kritiskt sätt. Där är citaträtten mer omfattande än i Sverige, berättar Daniel Westman på Stockholms universitet i radioprogrammet Medierna i Sveriges Radios P1.
I Sverige får ett verk inte citeras i sin helhet, därför kan inte bilder citeras.
– Problemet är egentligen att vi har en uppdelning mellan citaträtt och kritiskt granskande, fortsätter Daniel Westman.
Be först
Catharina Ekdahl, vd för Svenska Fotografers Förbund. tycker att ersättningskravet mot Tomas är anmärkingsvärt högt, och metoden är inget SFF uppmanar till.
– I första hand rekommenderar vi i fall där det rör sig om privata bloggare att man helt enkelt tar kontakt och ber dem ta bort bilderna.
Från 24 625 till en krona
Några veckor får gå, och Tomas ringer och berättar att han och Stefan pratats vid. Stämningen har lugnat sig, och Stefan har gett Tomas lov att använda bilderna mot en symbolisk ersättning på en krona per bild.
TEXT: MATTIAS LUNDBLAD OCH MAGNUS FRÖDERBERG
FOTO: MATTIAS LUNDBLAD
Artikeln publiceras även i Proffsfoto 2/2012
Läs mer
Genusfotografen Tomas Gunnarsson
Fotograf Stefan Jellheden
43 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Jag skrev en saklig kommentar där jag ifrågasatte hur sjysst det är att hänga ut nån som faktiskt bara hävdar sin lagliga rätt. 4 timmar senare var kommentaren borta och även min möjlighet att lämna fler kommentarer.
Vad jag förstått i fallet med genusfotografen så har dialogen varit öppen (även om den kanske varit hetsk). Den har inte censurerats i alla fall.
Oavsett vad man tycker i fallen är det synd om det är på det sättet "kriget förs".
Som fotograf så är jag väldigt trött på alla märkliga varianter om vad man får och inte får göra med andras bilder. Senast i går hittade jag två bilder på blocket, 3 på fan bloggar kring hockey och en på ett företags hemsida, de sponsrar en hockey klubb. Det slutade med 3 mail där jag ber dem avlägsna bilderna och ett med en faktura enligt BLF´s prislista till företaget. Gårdagen var extrem måste jag tillägga, men bildstölder ökar känns det som.
När han då fick mothugg och kritik väljer han att plocka bort de kritiska kommentarerna och blocka för vidare kommentarer. Inget vidare moget beteende kan man ju tycka....
Hur man sköter en konflikt är en annan fråga som vi troligen återkommer om snart.
Har vunnit ett upphovsrättsmål i tingsrätt för några år sedan. Gällde dock en databas och inte en bild den gången, men det tog 1,5 år och äventyrade mitt företag. Kostade den andra parten över en halv miljon och merparten gick till advokater. För mitt företag blev det 150000 och i det inräknat mitt jobb under 1,5 år med målet och resor från Härnösand till Stockholm.
Erfarenhet, man kan vinna även som lite företagare, men man skall vara redo för en sabla masa jobb och kostnader.
Det var väl fotografens agent?
O dessutom gjordes väl flera av dessa "mothugg" under alias men enkelt spårbara ip-adresser som pekade på exakt samma dator som ägdes av agenten. O det var dessa kommentarer som togs bort.
Men mitt minne kan ju vara fel.
På facebook så är det ju vilt skilda människor som kommenterat och sen blivit både bannade och borttagna.
Om man sen pratar om kommentarerna på GbgNonstopbloggen så stängde han bara av möjligheten att kommentera och skrev att flera hade samma ip.
Det kan dom ju ha om man t.ex. sitter på samma kontor och delar uppkoppling.
Att arbeta på det sättet går inte hand i hand med en öppen dialog i min värld. Men med det sagt så väljer ju han vad han vill ha publicerat på sin sida.
Däremot tycker jag att analysen av bilderna som gjordes är ganska viktig i vårt mediala samhälle.
jag var en av de som kom med kritik hur fotografen blev uthängd och svartmålad. Min kommentar blev raderad och jag blev blockerad.
De här raderingarna förekom dessutom på FB-gruppen, och då är det väldigt lätt att se att kritiken kom från helt olika personer. Så det här hade inget med IP-adresser att göra. Jag gissar på att det ligger ett motstånd att bemöta saklig kritik. Med andra ord, censurera bort allt obehagligt för egen del men själv driva en obehaglig kampanj mot en fotograf som faktiskt inte gjort något fel.
Är det Facebook som står för en eventuell överträdelse? Eller användaren? Eller är det avtalat så med fotograferna på NY Times, att en av bilderna i artikeln är ok att visa i litet format på andra siter? Brukar man någonsin nämna något om det?
Just nu är bilderna ganska små, men i takt med att upplösningen ökas på våra bildskärmar kommer bilderna förmodligen att sparas ut större och större (i pixeldimensioner). Hur stora måste bilderna vara för att räknas? :)
I Sverige finns det dock en fri prövningsrätt, vilket innebär att du alltid kan få frågan prövad i en domstol, och att det i slutänden är domstolens beslut som gäller (dvs. deras tolkning av lagen).
Tyvärr gör kostnaderna för processen att denna möjlighet i praktiken sällan används, eller så finns det redan prejudicerande domar (tidigare domslut i liknande ärenden) där frågan redan är utredd.
Men i den upphovsrättslag som gäller i USA finns det undantag i form av "fair use" som kan ge dig möjligheten/rätten att använda andras bilder i fall som detta. Funktionerna för länkning i Facebook (och andra sociala forum) är konstruerade efter denna rätt, utan hänsyn till variationer i lagstiftningen i andra länder.
Om 24 625 kronor är en motiverad summa; då borde väl det hålla i rätten?
Men det hade väl varit tillåtet att ta en bild på papperstidningsuppslaget med bilderna på i en egen artikel för att uppmärksamma artikeln NY Times i fråga?
I andra sammanhang kanske det kan finnas anledning.
Om man kopierar en bild så "citerar" man alltså en bild?
En bild kan alltså inte kopieras (=citeras) I SIN HELHET.
Betyder detta att det skulle kunna vara godkänt att "citera" en bild TILL EN DEL (dvs kopiera, men täcka över en del av bilden och därefter publicera)?
Vidare tycker jag att fotografen kunde agerat smidigare, kontaktat utgivaren först innan brev med faktur och hot om jurister skickas. I detta läge spårar det hela ur, utan att ta kontakt med någon insatt i lagstiftningen så tar sajtägaren och skriver artikel på sidan och inlägg på facebook där han hänger ut som fotografen och varnar för att anlita han. För oss som är lite mer insatta i hur upphovsrätten fungerar så blir det att förövaren anklagar offret för att vara skurken.
Vi är flera som försöker påtala detta och möts av ganska så arroganta svar. När Magnus genom denna artikel reder ut begreppen så backar han en aning och inser att lagen ser ut som den gör. Han raderar trotts det en massa inlägg för att få sista ordet. Jag som hållit mig väldigt sakligt får 100% av det jag skrivit raderat.
Men han tycker tyvärr fortfarande att han är ett offer, det är någon form av konspiration mot han där fotografen och personer på GP´s kulturedaktion samt deras polare som är utlasade eller misslyckade journalister/fotografer. Jag känner ingen annan av de som tyckt till kring detta på Göteborg nonstop, jag har inte GP som kund och känner inte fotografen.
Det är mer i debatten kring lagförslaget kallat "Olovlig fotografering" som folk har argumenterar att deras yttrandefrihet begränsas.
Trist att sajtägaren uppenbarligen känner sig förföljd, men det är då inte jag.
Visst kan man tycka att man som fotograf ska vara lite "smidig". Men för vissa fotografer blir det till slut ohållbart. Varför ska just fotografer vara "smidiga" och förlåtande mot alla övertramp. Det funkar ju inte dirkekt så när det kommer till parkeringsvakter t ex. Är man dessutom duktigt fotograf så måste man dessutom till slut börja hantera det på ett mer rationellt sätt eftersom det går åt för mycket tid för att hantera det hela.
Att länka till NYT via delaknappen är antagligen inget brott alls. Eftersom man får förmoda att NYT faktiskt har betalat för att få använda bilderna på just det sättet, det blir en slags reklam för NYT. Fast dom väljer då själva vart dom anser sig vilja bli delade nånstans, det finns ju trots allt lite fler tjänster än FB.
Nu är jag dock lite osäker när jag säger att man faktiskt inte skiljer på tryckt media och internetmedia. MEN det avgörande är ifall det finns en ansvarig utgivare eller inte. De flesta bloggar har inte en sådan och omfattas då inte av samma skydd som tryckt media.
/Freddo
I hastigheten missade jag dock att Göteborg nonstop är en privatpersons blogg. Men ambitioner att bli en etablerad sida med som även drar in pengar. Personen som driver den lägger ner massor av tid och har en hel del läsare och har en uppenbarligen ordentlig drivkraft och uthållighet. Uppenbarligen lider ägaren av samma syndrom som många andra bloggare. Deras texter behöver bilder och då är det ok att låna andras bilder utan att fråga. Påpekar man att de inte får låna bilder utan att fråga blir de ofta väldigt förorättade och oginheten att inte låna ut bilder hotar hela deras bloggprojekt.
Nej, jag försvarar inte sajtägaren, jag kan förstå att han trodde att han fick använda andras bilder på detta vis. Det stora felet jag tycker han gjorde var när fotografen hörde av sig, lägger ut fotografens mail, uppmanar till bojkott mm.
Att bloggägaren gör som han gör visar väl rätt bra på vilken nivå hans ambitioner och kompetens egentligen är.
/Freddo
Här är hela kalaset: http://www.regeringen.se/sb/d/4456/a/40699
Du har en avvikande åsikt mot det som skrivs i artikeln som skribenten kollat upp med olika kunniga inom området. Vilka belägg har du för att de är lagligt?
Sedan ditt dravel om fotat på/i privat egendom bevisar att du är väldigt dåligt påläst om vad man får och inte får fotografera. Samma gäller att om man är rädd för att få sina bilder stulna så ska man spara dem under sängen, jösses, så allt får knyckas tycker du? Så en olåst cykel är tex ok att knycka?
Du är säker jurist, men uppenbarligen så är det inte upphovsrätt som du arbetar.
Du skriver " Inom ramen av lagen för fotografiska verk, kan nonstop antingen använda sig av dagshändelse, privatinlägg, åberopa att fotografen ej bett om lov (foto på/i privat egendom) etc etc." Denna mening bevisar att du ej har kunskap vad och hur man får fotografer och vad som gäller publicering. Jag som fotograf får fota vad jag vill var jag vill så länge det inte är uttalat fotoförbud. Sedan styr typen av publicering vad jag kan ha på bilder, tex så kan jag fotografera dig på stan utan att fråga och bilden används i en artikel i Expressen, däremot kan inte den bilden säljas till Ikea för att ha i en annons.
Fotoförbud på privat mark i efterhand har jag inte hört om någonsin. Däremot motsatsen. Personligen litar jag mer på detta än på dina ord http://www.youtube.com/watch?v=A8D1r5IDBRE
Du har rätt att tryckt media och internet bedöms lika lagligt många fall. Men just citaträtten när det gäller bilder så har jag återigen förstått att det bedöms olika. Om du nu har rätt så förvånar det mig VÄLDIGT mycket att inte twitter-stormen rörande genusfotografen, fotosidan eller nån av de andra debattörerena i detta ämne tagit upp det hela.
Jag blir gärna överbevisad men jag tvivlar starkt på dina ord just nu.
Det som istället finns är ett undantag för att kunna prata om dagshändelser, och där har lagstiftaren försökt få till en kompromiss som tillfredsställer både upphovspersonernas och det offentliga samtalets intressen. Då det gjordes hade digitala medier inte samma stora betydelse som arena för det offentliga samtalet, men gjorde det fortfarande möjligt att sprida bilder hej vilt. Idag när förutsättningarna ändrats, hamnar ju saken i ett annat ljus.
Något att fundera på är dock om en bild alltid borde ses som ett enskilt verk, eller om man istället borde se helheten som verket, och de enskilda bilderna som "citat". Och det är väl ungefär så Tomas har resonerat, även om det nu inte höll.
/Freddo
Det är fullt riktigt att en mark- husägare kan säga nej till fotografering men det förutsätter en del saker. Dels att marken motsvarar tomtmark, det räcker inte med att man äger skogen eller hagen. Det andra är att han har rätt att säga nej till fortsatt fotograferande, jag som fotograf och inget juridiskt krav på mig att inhämta tillstånd. Det innebär vidare att de bilder jag redan tagit har jag rätt att använda som jag vill enligt de lagar som är aktuella. I princip till vad jag vill utom reklam för tredje part. Jag kan dessutom fortsätta fotografera från allmän mark.
Sedan beror det lite på vilket land man befinner sig i, men i sverige äger vi inte den visuella rätten till saker, t ex hus eller sin bil. Inte ens vårt ansikte. Jag har glömt namnet på vad det kallas, men det finns hur som i Frankrike t ex.
Oavsett ovanstående så kan inte tredje part göra intrång i upphovsrätten och hänvisa till att det eventuellt skulle vara några fel begågna under fotograferingen. Det om något borde vara självklart för en som säger sig vara jurist.
Det är grunderna tror jag, har man inte dom klart för sig när man ger sig in i debatten så är det kanske inte så konstigt att det blir trollvarning.
/Maverick