HD-beslut: Olagligt med bilder på offentlig konst på nätet
Även om det är lagligt att sälja vykort föreställande statyer så slår Högsta Domstolen fast att det inte alltid är tillåtet att publicera samma typ av bilder på nätet, inte ens i icke-kommersiella sammanhang.
Upphovsrättslagen säger att det tillåtet att avbilda konstverk som är stadigvarande placerade utomhus på allmän plats. De flesta har tolkat detta som att det är okej att publicera bilder på statyer. Högsta Domstolens beslut den 4 april 2016 ställer denna uppfattning på ända.
Fallet som nått Högsta Domstolen gäller Wikimedia Sveriges databas över offentliga konstverk som ska göra det lättare för allmänheten att hitta offentlig konst. Organisationen BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) stämde 2014 Wikimedia för intrång i upphovsrätten. BUS har under tio års tid tecknat avtal med kommuner i landet om tillstånd för publicering av offentlig konst, och har således ett intresse i sakern.
BUS har hävdat att publicering på internet ger en större spridning än vad lagstiftarna tänkt sig. Därför har BUS krävt att upphovspersonerna ska få betalt av Wikimedia Sverige.
– Ett avtal som skulle kosta i storleksordningen några tusenlappar per år. Istället för att förhandla om ersättning till konstnärerna har Wikimedia valt att lägga ner hundratusentals kronor i advokatkostnader för att undvika detta, säger Erik Forslund, förhandlingschef på BUS.
HD ger BUS rätt och skriver i beslutet: "Rätten att med ny teknik exploatera verk på detta sätt ligger därför med lagens nuvarande utformning kvar hos upphovsmännen.”
Hos Wikimedia Sverige är besvikelsen stor:
– Det är mycket tråkigt att Högsta domstolen väljer att gå på BUS linje och krymper det offentliga rummet. Konst är viktigt och berikar människors liv. Wikimedia Sverige har tagit fasta på den grundtanken och Offentligkonst.se är ett sätt att förverkliga den i den digitala samtiden, säger Anna Troberg, verksamhetschef för Wikimedia Sverige.
Försvaret har påpekat att rätten att avbilda offentlig konst innebär att det är rätt att trycka upp vykort av konstverk och sälja. HD förklarar detta med att vykort inte ansågs ha ett så stort kommersiellt värde när lagen skrevs att det var befogat att lagstifta om ersättning till upphovspersonerna. HD påpekar att lagen ser annorlunda ut i de andra nordiska länderna och att det varit på förslag att begränsa avbildningsfriheten till bilder där verket inte utgör huvudmotivet.
Innebär HD-beslutet att det alltid är olagligt att publicera en bild med en staty på nätet?
Nej, inte alltid. Dels finns det ett undantag i upphovsrättslagen om konstverket inte är bildens huvudmotiv. Det vill säga att även om det råkar finnas en tavla eller staty i bakgrunden så är det fritt fram att publicera bilden.
HD-beslutet antyder också att det finnas ett utrymme för publicering av bilder på konstverk i sammanhang som anses normala, exempelvis privata semesterbilder. HD nämner i beslutet att Wikimedias användning av bilderna på konstverken inte kan anses som "normalt utnyttjande". HD understryker att användningen "inte får konkurrera med upphovsmannens rätt att ekonomiskt exploatera sitt verk" och "oskäligt inkräkta på upphovsmannens legitima intressen".
HD påpekar att det måste göras en proportionalitetsbedömning. Det innebär att myndigheters åtgärder måste vara proportionerliga för att inte inskränka individens frihet.
Läs Fotosidans jurists tolkning av HD-beslutet här.
Här kan du läsa Högsta Domstolens beslut.
Läs mer
23 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Vem är dessa domare som dömer i alla dessa upphovsrättsfall?
Men två saker som jag funderar på i HD:s dom,. Först: ... får inte "konkurrerar med upphovsmannens rätt att ekonomiskt exploatera sitt verk"
All offentlig konst är väl redan betald av stat / kommun när den ställs ut, och borde kunna få konsumeras fritt för allmänheten. Det är väl därför som de är just offentliga? Men vad jag förstår av första påståendet vill inte HD att andra sedan ska ha möjlighet att ta ut ekonomiska vinster på avbildning av konstverken. Om jag har rätt i det måste jag fråga, hur ofta händer det egentligen? Och hur stort problem upplever upphovsmännen det, samt deras anhöriga i de fall där upphovsmannen inte längre är i livet? Wikimedia hade så vitt jag vet inget som helst ekonomiskt vinstintresse i det här.
Andra påståendet: "oskäligt inkräkta på upphovsmannens legitima intressen".
Vilket är egentligen upphovsmannen legitima intresse? Jag trodde att det var att nå ut till så stor publik som möjligt. Statyn finns ju kvar i sitt ursprungliga skick även vid en eller tusen avbildningar, och visst kan man sedan förvanska bilden och statyns ursprungliga utseende och budskap i PS och ställa den i ett annat sammanhang. Men jag kan inte se annat än i möjliga extremfall att det skulle kränka upphovsmannens legitima intresse. Om det nu var just det som HD var så oroliga över?
Magnus, du får väl återkomma och klargöra dom här dumheterna från HD lite närmare sedan.
Som av en händelse lade SvD ut denna av Mårten Shultz om just saker som juridisk begreppsförvirring:
www.svd.se/9-saker-varje-svensk-borde-veta-om-juridik
Såsom beslutet är utformat så gäller tolkningen inte enbart databaser som Wikmedias, utan vem som helst (även hobby- och proffsfotografer). Ett begränsat antal icke digitala kopior kan man få sprida, men publicering på Internet av foton föreställande offentlig konst är utifrån Högsta Domstolens tolkning förbjudet. Blir detta i någon form prejudicerande (om processen dras vidare till högsta instans och HD:s tolkning står fast i slutgiltig dom) så uppstår här en rad problem.
Google maps har inte som syfte att fotografera statyer och andra konstverk. De hamnar i bakgrunden där något helt annat är huvudmotivet/syftet. Därmed är det ganska tydligt att Google kan känna sig lugna om man läser vad som står i texten.
Det som är offentlig konst borde ju vara samma på nätet.
Och en byggnad som har massa skulpturer på fasaden, hur ska det tolkas, samt kan en byggnad vara ett konstverk vart går gränsen?
Jag hade förstått det hela om det handlade omett konstverk som finns utställt på en konsthall, museum där man betalar inträde. Då hade det varit en annan femma men inte när det gäller offentliga konstverk som är till för allmän beskådan fritt.
Låter helt galet detta.
Byggnader kan vara upphovsrättsligt skyddade.
F
Men bäst är ju att de raderar den här databasen och att alla som råkat publicerat en bild med ett konstverk i ta bort dem med. Sedan kan dessa konstnärer fundera på varför ingen hört talas om dem eller deras alster
Ett problem är att det inte finns någon definition av vad konst är. Annat än om det är gjort med konstnärliga ambitioner.
Hur är det med konstauktioner? Skall Bukowskis försöka sälja konst utan bilder nu? En auktionskatalog med konst lär vara förbjudet.
HD tar upp det här med spridningen, men de tar också upp att det skapas ett värde när en stor mängd bilder på konstverk samlas i en databas. Alltså ett potentiellt kommersiellt värde som de anser att konstnärerna borde får en del av.
En aspekt som också spelar in är att ingen har något emot Bukowskis publiceringar (konstnärerna får ju ibland en del av försäljningen) men i HD-fallet så kände sig organisationen BUS snuvade på lpengar.
Om man inte tycker att det är OK att någon annan tar kopior på ens bilder och använder, inte ens för kommersiellt bruk så kanske detta inte borde vara så provocerande, eller?
Det här fallet handlar om systematisk insamling där det skapas (enligt HD) ett potentiellt värde i samlingen. I sådana fall kan man fundera över om det inte är rättvist att konstnärerna får en andel. Det är iaf vad HD tycker att konstnärerna ska ha.
Precis så enkelt och pragmatiskt måste det fungera.