Foto: Arngrim Larsen.

FS Profilen

Denna veckas Fotosidanprofil får det att klia i fingrarna av skaparlust. Arngrim Larsen använder sig av flera olika tekniker för att skapa sina känslosamma och suggestiva bilder.

Hallå där Arngrim! Hur skulle du beskriva dig själv som fotograf?
- Som fotograf försöker jag fånga känslor och tankar om vardagen. Mina bildideer och serier är oftast hämtade från reflektioner om omvärlden. Om förhållanden mellan människor och känslorna som styr oss. Oftast drar jag åt det dystra hållet och gillar mer de svåra, sorgsna mörkare känslorna. Och jag tror det är detta som kännertecknar mitt arbete.

Skulle du beskriva dig mer som en analog fotograf än tvärtom?
- Ja, Jag känner mig absolut mer som en analog fotograf. Även om slutskedet för min del är att scanna in mina negativ eller polaroider och göra sista arbetet med fotot i datorn så strävar jag att hålla kvar känslan som finns i filmen/polaroiden och med de kameror jag använder som till största delen är äldre analoga kameror eller ett hemmabygge. Det jag gillar med att fotografera analogt är känslan bakom arbetet. Jag väljer ut mina motiv nogrannare och tänker igenom fotot mycket mer innan jag trycker av. Jag blir mer nogrann och försiktig i mitt arbete och mer eftertänksam. Tekniken kräver det nästan, där jag kan känna att den digitala marknaden idag mer bygger på effektivitet. Större minneskort, snabbare uppstart, fler bilder per sekund, brusfritt och felfritt. Men med dyrare och dyrare kameror har den allmänna och semiproffesionella fotografen inte råd med dyra objektiv och det är där en stor del av skillnaden ligger.

Vad har du för kamerautrustning idag?
- Diverse olika analoga kameror både för 135mm och 120mm film samt för polaroid. Just nu klarar jag mig nog inte utan min Yashica D samt min ljusmätare. Men det förändras konstant och nu har jag börjat få upp ögonen för min 4x5 kamera igen.

Har du några fotomotiv du gärna återkommer till?
- Jag fotograferar gärna ödeplatser. Det kan vara såväl natur som urbana miljöer. Gärna mer karga miljöer där motivet kan vara allt från en ensam person till ett ödehus eller ett ensamt träd. Oftast är det ett ensamt motiv som lockar mig. Något som föder en ensamhets eller utanförskapskänsla. Jag tror jag lockas till detta då vi lever i en värld där allt hela tiden riktas mot att bli mer socialt. Sociala medier expanderar och i en tid där alla är kompisar med alla så tror jag inte det har funnits någon tid som vi som folk har varit mer ensamma. Det är mycket detta utanförskap och känslan av att aldrig räcka till som gestaltas i mina foton.

Vill du välja ut en av dina favoritbilder och berätta om den!
- Detta är en polaroid jag fotade en tidig morgon när jag hade så mycket jag ville säga men visste att jag aldrig kunde få säga det. Vi konfronteras ofta av situationer där vi istället för att tala ut väljer att kväva våra röster av olika anledningar. Ibland behöver vi bearbeta vissa känslor och det här fotot var ett sätt för mig att bearbeta en del av mitt liv.

Välj ut en annan medlems bild och berätta varför du tycker om den...
- Det här fotot berättar en historia, den visar en miljö och har en karaktär. Fotot väcker frågor och skapar på så sätt intresse.

Tack för din medverkan och för att vi fick kika in i din inspirerande portfolio!