Få ut mer av Fotosidan som inloggad
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
Merläsning
Uppsats: AI kan förändra vår syn på bildkonst
AI
Linda Spång studerar på Fotoskolan STHLM och är inne på sin sista termin och där ingår det att skriva en uppsats. Linda uppsats handlar om hur AI kan förändra vår syn på bildkonst. Linda Spång har bland annat intervjuat konstnärinnan Annika Nordenskiöld och grafiska formgivaren David Kendall om deras arbete med AI.
Läs mer...
32 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Problemet med dagens kameror är ju att de är så fruktansvärt stora och utan slutartidsratt på kamerahuset bla. Jag vill bara se en seriös kamera, än sålänge finns bara M9.. En liten smidig FF dslr med stor sökare hade varit trevligt.
De flesta andra Pentaxhusen hade redan tagit bort tidsratten och hade istället ett hjul och digital display samt objektiv utan bländarring.
Nu när jag kör digitalt har jag tyvärr fått ge mig och köpa dessa moderna med graderingslösa hjul och digital display. Inte alls samma känsla, och på Nikonkameran jag har på jobbet måste jag hela tiden kontrollera mina manuella inställningar eftersom den kan byta efter behag, det gjorde aldrig manuella vreden. Och man hade verkligen kontroll vid manuella inställningar.
Jag har säkert 10000 negativ och dias tagna med min Pentax SV, detta utan reparation eller renovering. Ett dilemma är att Kodachrome inte längre finns, men Tri-X finns. Ett Pentaxhus får plats i ena kavajfickan och 50an i andra, så kan man gå på fest utan att se ut som en överhängd fotograf.
Så länge elektroniken är väl instängd är det inga större problem, men det är den inte. Jag vill se den digitalkamera som fortfarande funkar om 50 år. Troligen har varenda kretskort i hela kameran klappat ihop. Kanske har också vissa plastdelar tappat formen, vilket man kan se på gamla kameror där sånt finns.
Nu ser jag inte detta som ett problem. Utvecklingen går såpass fort att det inte finns någon anledning att hänga fast vid sin kamera i mer än 5-10 år på sin höjd, förutsatt att man återvinner den på ett bra sätt.
Sist men inte minst så skiter jag i om nya kameror är bättre. Tillverkarna har ändå lyckats tappa bort den taktila känslan som gamla kameror hade. Jag tar heller känsla med dålig kvalitet än tvärtom faktiskt.
Det ska kännas rätt; det är viktigt. Det är bland annat därför jag bara använder manuella objektiv av metall.
Sedan fotograferar vi mycket mer idag och sliter mer på hus, lameller och slutare. Dessutom; folk tycker det är snålt när en kamera enligt tillverkaren "bara" fixar 100 000 exponeringar. Det är 2777 rullar film.
Jag har kvar min fullt fungerande Pentax MX, som jag köpte för muckarpengen 1976. Med ett antal objektiv till. Den står i ett glasskåp i bokhyllan hemma i vardagsrummet.
En annan "rolig" grej med den var att kåporna visserligen såg ut som metall, men de var i grunden av plast som besprutats med ett tunt metalliskt skikt.
Jag har en kamera från förr, en Contax II från 1938, å den tycker jag är bra och hållbar.
Det enda som jag vet brukar gå sönder är ridåbanden efter en femtio till sjuttio år c:a. Om man byter banden så går kameran nog i en 50 år till.
Vet inte om banden är bytta på den här.
Fast jag misstänker att den här långa hållbarheten på en så'n här grej inte skulle fungera i dag! ;)
Bla pga det här med omsättningen av varor och tjänster i vårt moderna samhälle. :)
Morgondagens kameror hör framtiden till.
Det var väldigt synd om mig på den tiden, hur kunde jag vara gift med samma modell så länge?
Men faktum kvarstår att medan den gamla mekaniska kameran troligen kan fungera både 30 och 40 år klanderfritt om den sköts ordentligt, kan den moderna elektroniska kamera troligen inte överleva sin 15 års födelsedag utan att det blir problem med reservdelar om något går sönder.
Så jag vet inte riktigt om jag håller helt med Magnus.
Detta hindrar emellertid inte att jag i dag fotograferar med en Sony Alpha digital SLR, men jag tror inte den hänger med till mina barnbarn när jag lägger av så småningom.
mvh Hans-Peter Larsson
Många av mina gamla objektiv har haft tröga bländarlameller på grund av oljeläckage. Det har de inte längre, med en sats skruvmejslar, pincetter och alkohol kan man plocka ut bländarmekanismen, rengöra och skruva in igen. Försök göra det på en modern zoom med krångliga fokusmekanismer och kanske en bländare som bara går att kontrollera med elektriska signaler.
I övrigt fortsätter den funka för det som utmärkte denna ganska enkla och robusta kamera var ett minimum av finesser. Min Me har aldrig varit på verkstad under alla dessa år, så nog lägger jag ett par spänn på att mekaniken klarar sig bra mycket bättre över tid än dagens kameror.
Det som kan vara problematiskt dock med den del gamla kameramärken är att det inte längre tillverkas batterier till dessa gamla modeller. Jag äger också en OM 2 som jag ärvt och detta om utgångna batterier gäller den modellen enligt uppgift jag fått. Hur länge kan vi köpa batterier till de kameror vi har idag tro?
Det finns en exponeringsmätare i ME. Det finns tidsautomatik inbyggt och exponeringskompensation och det är i princip allt. Objektiven är under av precision och håller mycket hög mekanisk kvalitet i jämförelse med det mekaniska skräp vi får idag i form av kitobjektiv och detta trots att det rör sig om en ren och ganska enkel och billig konsumentmodell.
Pratar man med de som reparerar kameror idag så verkar några av de vanligaste skadorna vara att folk smäller i sina objektiv när kameran hänger över axeln. Avslitna bajonettfästen är en standardåkomma som jag faktiskt drabbats av själv. Speciellt hårt drabbade är tydligen de kameror som har objektivfattning i plast och objektivfästen med liten diameter.
Jämför detta med en gammal analog kamera. Visst den kan ta kort och är man villig att försaka alla finesser som en modern kamera har så har man en trotjänare som är lätt att laga själv. Men då får man mäta ljuset själv, dra fram filmen själv, sätta fokus själv och dessutom snart framkalla själv. Bilderna blir vid lite sämre ljus gryniga och detaljfattiga. Dyrt är det också med all film.
Allt handlar om vilka krav man har. En hålkamera har väl evig livslängd i tid räknat. Visst det finns analoga kameror som fortfarande fungerar klanderfritt trotts att de tagit 10.000-tals bilder men hur många lever efter 100.000? Moderna kvalitetskameror har det som krav.
Min Contax T kompaktkamera, också från åttiotalet, är helt död sedan den fallit i golvet från mindre än en meter med objektivluckan stängd. Inget mekaniskt fel, så vitt jag kan bedöma, förutom en liten buckla i ett hörn, men det elektriska fungerar ej längre.
Den som i dag ställer en väl fungerande Eos 10D i ett vitrinskåp för att man har ett "bättre" alternativ till vardags, om man nu lyckas få gång den om 40 år, kan man inte dra slutsatsen och säga "Titta vad de kunde förr, alla femtioåriga kameror fungerar, de gjorde bättre kameror förr och visar upp en trasig trasig kamera tillverkad 2048.
Var är de trasiga kamerorna nu? Jo på soptippen, några ligger och väntar på att bli reparerade och några få har vi ställt upp i bokhyllan av nostalgiska skäl.
Michael - tror jag -
P.S.
För egen del handlar det inte om antingen eller utan både och. :-)
Jag använder både min D300 och Rolleiflex 3,5 F Planar flitigt.
http://www.youtube.com/watch?v=D1tTBncIsm8 (länk till del 2 finns via klippet, i det finns bilder tagna ed kamerorna efter den veritabla misshandeln)
Tips på reparatör i Gbg?