Fotobok För någon dag sedan damp det ner en pdf-bok av Micke Berg i mailkorgen. Eftersom vi får massor av pfd-material skickat till os varje dag gjorde jag som vanligt en snabb bläddring. Och det var något som gjorde att jag fastnade.

Det är inte bara bilder i Mickes bok. Texten är också ett viktigt element. Och jag gillar att läsa Mickes funderingar, så väl i hans blogg som i boken. Det väcker tankar om fotografi och om livet, precis som det ska vara. Micke skriver verkligen från hjärtat, så känns det. Det är inte språket som är det viktiga, utan känslan, lite som i hans bilder. Där är det inte tekniken som är det centrala utan känslan. Framför allt fungerar texten bra som komplement till bilderna.

Så här skriver Micke i de inledande fraserna i boken;
"Erstagatan.
Det började för två år sedan. En kvinna jag älskade försvann. I två år vandrade jag på
Erstagatan, i väntan, i hopp om att få ordning på vårt liv. Jag behöver inte hymla. Jag skrev till henne på alla sätt. Över min blogg, privata brev. I dagarna av väntan vandrade jag på Erstagatan.
Erstagatan är en kort gata, börjar vid en mur, slutar vid en kiosk. Jag bor vid kiosken, en ganska risig kiosk, som dessutom blir allt risigare för varje dag. Jag ska snart flytta härifrån.
Då ska jag avsluta den här boken. Då ska jag sluta gå på Erstagatan. Då har jag väntat i två år. Då ska jag också sluta vänta."

"Erstagatan" kan även ses i utställningsform på Café Spuntino på just Erstagatan 7 i Stockholm.

Om vill få tag i boken gör du bäst i att kontakta Micke via mail. Kontaktuppgifter finns på hans hemsida.