Jag håller med om att det är bra att tidningsledningen kommit till insikt att kvalitet säljer.

Multijournalistik är i sig ä inte fel. Det finns journalister som klarar av att leverera bild, text, webb-tv och radio med kvalitet.

Men det blir fel när tidningsägarna tror att multijounalistik är något för alla och ett sätt att spara pengar. Att skicka en journalist att både fota och skriva tar dubbelt så lång tid som att skicka två journalister att göra samma sak. Varje moment tar sin tid om man ska göra det bra.

Det beror mycket på hur man jobbar. För egen del så är det i vissa lägen en klar fördel att jobba ensam. Ska man följa ett skeende under en tid, så blir en person ett mindre avbrott i det normala än två. Jag har gjort jobb där resultatet nästan säkert blivit sämre om man var två. Med det sagt så tycker jag förstås också att det är glädjande att man inser att försöka spara pengar på bekostnad av de som gör jobbet inte funkar i längden.

Nu är det väl förvisso just multijournalister man söker?

– Det är inte stillbildsfotografer vi söker, vi är ute efter journalister [...] som kan åka ut och göra ett helt jobb från början till publicerbart skick.

Sedan kan man naturligtvis kalla det vad man vill men i grunden är det journalister som kan hantera hela processen oavsett om det är Lightroom eller Premiere. Problemet många tidningar hade var att fotograferna var just fotografer.

Det är väl bra att utvecklingen går framåt. Jag skulle inte vilja vara begränsad till ett sätt att beskriva omvärlden. Även när jag jobbade som renodlad pressfotograf så hände det att jag åkte ensam på jobb och både skrev och fotade. Det gäller dock att inse att det inte passar alla att göra allt, åtminstone inte utan ordentlig träning.

@Wolfgang: De senaste åren har kanske inte pressfotografernas fackförening varit så värst stark?

Normalt är jag den första att vara för ett starkt fack, men just det låter som en förskräcklig regel.

Med så drakoniska regler så ante det mig att det fackförbundets glansdagar är länge förbi.

Om det stämmer att sådana regler funnits så förstår jag varifrån de instiftas. Det är klart att nischade fackförbund vill värna om den egna professionen. Men för fackförbundet att gå in så hårt känns som en garant för konflikt mellan fack och arbetsgivarorganisation på ett sätt facken omöjligen kan vinna, då nya journalister finns runt hörnet - och de tar säkert med sin egen kamera bara de får chansen.

Magnus, det var ju två separata utbildningar! En som är bra att skriva är säkert ingen bra fotograf och tvärtom. Både text och bilder har ju generellt blivit sämre i dagens tidningar.

"En som är bra att skriva är säkert ingen bra fotograf och tvärtom. "

Menar du verkligen att det är onaturligt att ha både fallenhet för bild och text? undrar en skrivande och fotograferande redaktör.

Wolfgang,
Bara för att något har två separata utbildningar innebär inte att de som gått den ena av dem är oförmögna att arbeta med något annat än det man är utbildad för :-) Jag skulle nog säga att det överlag är en majoritet som inte längre jobbar med det som man en gång utbildade sig till :-)

Ofta handlar det om att kunna berätta och beskriva, och det är en konst som i grund och botten inte är så olika vare sig man berättar med text, med stillbild eller med video. Bra berättare tenderar att vara bra berättare oavsett medium de använder.

Utanför just dagstidningsvärlden är det och har länge varit det vanliga att samma person både står för den bildmässiga och det textmässiga berättandet. Tänk på alla naturfilmare/natufotografer, dokumentärfilmare, sådana som gör reseraportage osv.

Att man separerat fotograf- och skribentjobb i just dagstidningsvärlden har nog haft en grund i deras ofta extremt stressiga arbetssituation. I synnerhet förr på dne analoga tiden tog det helt enkelt för mycket tid att först intervjua, samla in textmaterial och samtidigt ta bilder. Idag med är det avsevärt enklare (rent tekniskt) för samma person att göra bägge samtidigt.

Jag skrev C-uppsats 1992, där jag tittade närmare på en fotograf (Fredrik Funck) som också börjat skriva texter och på en skribent (Lars Epstein) som också börjat fotografera. Det är över 25 år sedan, så fenomenet är ingalunda nytt.

Sist men inte minst, att kvaliteten på i synnerhet bildreportage har sjunkit, ja det beror nog mycket på vad man tittar på. Det görs fortfarande väldigt mycket fantastiska bildreportage. Men det som har förändrats är att många tidningar idag har extremt ont om pengar, och det är nog få branscher där man kan upprätthålla kvaliteten med allt tajtare budget. Så kvalitetssänkningar har nog inte med multijournalism att göra utan beror på det vanliga - resursbrist.

Framförallt som frilans är det guld värt att vara mångsidig, och steget är inte så vansinnigt stort. Efter några år av samarbeten är man så van vid att tänka journalistiskt att bild, text eller andra medier är verktyg i verktygslådan man har för att föra fram en berättelse. Det har varit några gånger som jag och en kollega försökt sälja in en reportageidé, men där det helt enkelt inte gått att få ekonomi för två personer att resa och sedan dela på arvodet. Då är det bra att kunna välja att en kan göra jobbet på egen hand istället för att ställa in. Det sättet att jobba ska nog ses som ett värdefullt komplement till det klassiska anställda reportageteamet med fotograf och skribent.

Hej Magnus, jag menar inte Dig.
Du gör ett mycket bra jobb här på fotosidan!
Det finns alltid undantag, även på andra håll.
När jag läser de andra svaren, så är det tydligt att det är resursbrist som ligger bakom beslutet att den skrivande journalisten även ska fotografera.
Däremot har Sydsvenskan någon fotograf som bara är fotograf och som har mycket bra bilder! Läser man ledare och krönikor som alltid skrives av icke fotograferande skribenter, så är det oftast stilistiskt bättre än annat man läser.

Hej Martin, det var inte min mening att trampa någon på tårna. Jag menar bara helt allmänt att man har haft legendariska skribenter och legendariska fotografer förr i tidningarna. Strömholm till exempel har ju som professor varit ledande att utbilda och påverka pressfotografer som sedan i sin tur blev mycket duktiga.