Hasselbladsstiftelsens internationella pris för fotografi går 2012 till britten Paul Graham. Han har varit aktiv i nästan 40 år och gav ut sin första fotobok 1983.
I motiveringen står det bland annat ”I bilder som är både finkänsliga och subtilt politiska åskådliggör han spåren av den annars inte skönjbara ″tidsandan″.”
Paul Graham får, förutom prissumman på 1.000.000 kronor, en separatutställning på Hasselblad center i Göteborg, ett diplom och en medalj. Utställningen invigs 26 oktober.
Jag visste det! Jag visste att någon skulle fälla en kommentar i stil med "det där bilderna kan ju vem som helst ta". Och jag lovar, det kommer komma fler kommentarer i denna stil. Men tro mig, "vem som helst kan INTE ta dessa bilder". Fantastiskt fina, poetiska bilder med små, mycket skarpa detaljer, som absolut säger mig mycket. Paul Graham är värd priset! Gott folk, än en gång, det är inte skärpa, tekniska kunskaper i Photoshop eller konstlade bilder som riggats vi i framtiden kommer minnas, det är de unika ögonblicksbilderna som talar till oss. Detta är lite av dagens "digitaladilemma". Vi blir överösta av bilder idag, många tekniskt fulländade med äckligt perfekta himlar och ljussättning som aldrig tidigare skådats, men om 50 år är det fortsatt de unika ögonblicksbilderna vi minns, de oskarpa. Kolla på många av bildbyrån Magnums riktigt gamla svartvita foton och många av oss känner igen dem, trots att de är 30, 40, 50 år gamla, men vi kommer inte minnas en enda av bilderna på fotosidan.se, trots deras fulländade retusch.
Hmm. Själv tycker jag det är fusk med redigering. Men hans foton kräver isf en konstig böjning för att tycka dom är skickligt gjorda? Det första jag tänkte var ju inte motivet utan hur det var taget. Men jag kanske har fel med att tycka så? eller har jag ingen känsla kanske?
Björn - fotografi, och då särskilt det som kan betraktas som "konstfoto", skall nog ses som all annan övrig konst och det är naturligtvis upp till betraktaren att känna efter om de berör eller inte. Tyvärr är det som med alla annan form av konst att rätt kanaler in i denna värld är kanske viktigare än fotografens förmåga att förmedla och dela känslor. Personligen finner jag bilderna både komiska, fängslande och fulla med attityd, men det är min tolkning. Det står var och en fritt att inte hålla med. Problemet är idag många gånger, särskilt på ett forum som detta, att många gärna kritiserar men helt saknar födjupande argument för sin kritik. Säger man saker som "de hade jag kunnat ta med min mobilkamera och fått en mille för, vilken skit", så är det inte särskilt bra argument eller kritik utan mer ett tecken på avundsjuka.
Tack Niclas! Några ord i rättan tid. Paul Graham är en fotograf som under flera år har dokumenterat sin syn på det samhälle som han levt i. Det handlar personliga bilder. Ett personligt uttryck i en tidsera. Just det, ETT PERSONLIGT UTTRYCK!!! Från magen inte hjärnan, typ.
Just det personliga uttrycket är det jag saknar i hans bilder, jag må vara blind, men när jag tittar på hans olika serier är det just avsaknaden av en personlig stil som slår mig.
Sedan huruvida han är värd priset eller inte får andra bedöma, jag sitter inte i juryn men hade jag gjort det skulle jag nog reserverat mig mot beslutet.
Man måste betänka att detta pris är en form av fotografins "Nobelpris" och om man inte lyckas hitta en fotograf i Världen som känns mer angelägen eller har haft en större inverkan på den samtida fotografin eller vad det nu är man söker efter anser jag att det står illa till med Hasselbladpriset.
Med reservation för att jag bara sett det som visas på hemsidan, möjligen finns ett helt annat material som legat som grund för priset?
Även om jag personligen ofta kritiserar Andersen just för att jag kan ha svårt för den typen av fotografi anser jag att han skulle vara en värdig mottagare av priset. Han är en stor inspiratör, inte bara här hemma utan även långt utanför våra gränser. Han har jobbat oförtrutet och konsekvent för sin fotografi och även hjälpt många andra under decennier, och han har ett helt unikt anslag i sin fotografi. Anledningen till min kritik handlar uteslutande om att jag har svårt för hans typ av bilder, inte att han definitivt är en Världsfotograf. Men det är väl ungefär lika svårt att ge en Svensk Hasselbladpriset som det var att ge Tranströmer Nobelpriset, hoppas att Hasselbladstiftelsen ger honom priset innan det är för sent.
Som nybörjare tycker jag sådant här känns uppfriskande. Jag förstår inte bilderna alls. Jag tycker varken att de är tekniskt bra eller dåliga. De flesta berör mig inte heller det minsta.
Detta betyder ju bara att jag fortfarande har mycket att lära när det gäller bildseendet, och det tycker jag känns bra.
Jag hoppas och tror att jag kommer att kunna "upptäcka" hans bilder om några år. Jag är övertygad om att de är fantastiska, egentligen, och berör och påverkar många, kanske inte "vanliga" människor direkt, men definitivt andra konstintresserade fotografer. (Jag är inte ironisk i det här fallet, vilket jag ibland kan vara)
Håller med om kommentarerna på sajten. Pyttesmå bilder. För smått för att ge ett ordentligt uttryck.
Jag tyckte om molnbilderna men jag är lite konstig :-)
Anmälde mig här i dagarna som medlem för att söka hjälp i forumet. Ställde en fråga kanske en dum fråga men det var min undran. Fick inget svar.
Läser kommentarerna om årets pristagare och inser att jag nog får kila vidare ifrån denna sida.
En värdigare pristagare än årets (när de stora redan fått det), kan inte jag hitta.
Att man har olika åsikter om så subjektiva saker som fotografi är väl inget konstigt. Skulle väl vara rätt trist om alla tyckte samma sak, eller tyckte på något speciellt sätt som var ok att tycka?
Allt handlar om tycke och smak. Men tidigare pristagare som ex Henri Cartier-Bresson, Irvin Penn och varför inte vår egen Christer Strömholm spelar i min värld i en helt annan division. Kommer osökt att tänka på sagan om kungens nya kläder.
JB
Självklart är det en fråga om tycke och smak. Om du gillar HCB och Penn bättre så visst. Vem gör inte det? Dom är självklart värdiga vinnare. Men nu kan vi ju inte gärna ge dom priset en gång till. Fotografiet har ju utvecklats sedan dess. Om priset ska fortsätta att vara relevant måste det ju också det utvecklas och det har Hasselblad också tydligt visat med de senaste årens vinnare. Om du jämför med till exempel Sophie Calle så är ju årets pris snarare en återgång till en mer klassisk form av fotografi.
Jag kan nog likna Paul med en professor på skolan. Han är ganska värdelös på att lära ut, opedagogisk och svårförstådd. Pauls bilder som jag nu bläddrat igenom kan jag samtidigt säga motsvarande om. Märkliga objekt, märklig exponering och till synes betydelselösa bilder.
Men, (och här kommer punchlinen) när jag väl lärde mig förstå professorn insåg jag och många andra att han är äckligt smart, ja på gränsen till genial faktiskt. Men problemet är att hans intelekt ligger på en mycket högre nivå till vad man är van vid.... Lite av en "Rainman"-situation.
Samma sak med Pauls bilder. Om och när man väl försår dem så är de säkert geniala, det tvivlar jag inte en sekund på, men för nuvarande så har jag (och förmodligen många andra här) inte riktigt förstått dem riktigt, förmodligen för att de just ligger på en lite högre nivå än vad man är van vid...
Bara att önska Grattis och god fortsättning till honom!
1miljon, jaha., plus övrigt. Hur går det till, måsta man plåta med en hasselblad eller duger det med vilken mellanformatare som helst? Och hur ansöker man den dag man känner sig mogen för det.
Att avfärda en fotograf efter att ha sett några små jpg bilder på en dåligt uppdaterad hemsida är ungefär som att recensera en bok efter att ha läst baksidan eller en film efter att ha tittat på en 30-sekunders trailer.
Dessa har tagit beslutet:
Clément Chéroux (ordförande), fotografihistoriker, curator på Fotografiavdelningen, Centre Pompidou i Paris, Frankrike,
Ekaterina Degot, konsthistoriker, konstkritiker och curator i Moskva, Ryssland
Ute Eskildsen, professor, chef för fotografiavdelningen och biträdande chef för Museum Folkwang i Essen, Tyskland
Gao Shiming, curator, Skolan för intermediakonst, Kinesiska akademin för konst i Hangzho i Folkrepubliken Kina
Roberta Valtorta, vetenskaplig chef för Museo di Fotografia Contemporanea i Milano, Italien.
Håller inte riktigt med om jämförelsen med litteratur. Ett fotografi är mer av ett avgränsat verk än en bok, och en bild bör kunna tala sitt tydliga språk i sig själv, också lågupplöst.
Oavsett om det vore självaste påven som suttit i juryn; personligen tycker jag att det finns ett betydande antal fotografer som är mer förtjänta av priset.
Nja. Att döma ett fotografiskt verk efter några få urklipp på en hemsida skulle jag säga är så gott som precis samma sak som att döma en bok efter vad som står på baksidan. För det första är långt ifrån alla bilder med på hemsidan. Precis som på bokens baksida är det ett kort utsnitt. För det andra så består ett fotografiskt verk av så mkt mer än själva bilderna som påverkar läsningen av dem. Storlek, hängning, kontext osv osv. Paul Graham är ju framförallt en fotograf som arbetar med böcker, då tycker i alla fall jag att det kan vara på sin plats att titta i någon av dessa böcker innan man avfärdar hela hans fotografiska gärning. Ingen skulle få för sig att såga Paul Auster efter att ha tittat igenom hans hemsida lite snabbt.
Intressant. I det fallet är jag personligen av totalt motsatt åsikt. Ett fotografis själva kvalitet bör inte påverkas av storlek eller hur det är hängt, för mig är det samma sak som att typsnittet eller ett boks papperskvalitet skulle påverka romanen eller dikten. En bra bok är en bra bok är en bra bok. På samma sätt som ett bra foto är ett bra foto är ett bra foto, oavsett storlek och hängning.
Jämförelsen med Paul Auster är spännande. Att ta del av en fotografs enstaka bilder skulle jag jämföra med att slå upp en sida ur någon av Austers verk, på måfå. Ganska snart bildar man sig en uppfattning om hantverket, språket, om ögat (vad gäller bilder) eller pennan (vad gäller texter) har originalitet eller ej.
Självfallet kan kontext, inramning, sammanhang, osv, påverka bildupplevelsen i positiv riktning, men om det är vad som krävs för att bilden ska komma till sin rätt står det troligtvis inte på egna ben från början.
Precis som tidigare sagts sa ar det ju dessa bilder som Hasselblads lyfter fram. Det betyder att dessa star till grund for deras beslut om att han bor vinna priset.
Ingen av dessa bilder haller enligt mig kvaliteten som ett sa atovart pris borde representera. En bild talar snabbare och mer direkt an en bok. Jag haller aven dar med tidigare talare. En initial kannslomassig reaktion borde ges vid forsta anblick av dessa bilder. For att vara fortjant av priset tycker jag att bara motiv och kamerateknik borde vara unik och pa topp.
För mig är det självklart att tolkningen av ett fotografiskt verk kommer att påverkas av sin kontext. Jag tycker att det är naivt att tro något annat. En bild kan ofta användas i tusen olika sammanhang och säga olika saker. Se bara på alla bildbyrå-bilder som man ser dyker upp i de mest disparata sammanhang och säger helt olika saker beroende på just kontext. Sätt en text under vilken bild som helst och tolkningen av den ändras. Är det vad som är en bra bild? Att den alltid funkar oavsett vad?
Kanske är det så att vi är så vana av att se lika stora bilder hänga på en lång rad att vi inte reflekterar över det längre men tror det eller ej det finns faktiskt andra sätt att presentera fotografi. Och det gör skillnad. Testa Grahams bok "A Shimmer of Possibility". Eller varför inte Högskolan för fotografis avgångsutställning på Röda Sten den 14:e april (där bland andra jag själv medverkar). Och presentation är ju bara en liten liten del av ett verk! Allt spelar roll!
OBS! Jag försöker alltså få den här diskussionen till att inte handla om enstaka fotografier utan om verk. Verk som ju så gott som alltid består av flera bilder, delar, serier, andra objekt och så vidare. Verk som är så mycket mer än bilderna i sig. Kontext. Allt spelar in på läsningen. Att titta på enstaka bilder och säga den där är dålig, den där är bra. Det är ju fånigt! Säger ingenting. Överhuvudtaget tycker jag att det är problematiskt att prata om kvalitet som jag tycker är ett mer än vanskligt begrepp att plocka fram när konst ska tolkas/bedömas.
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
38 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Sedan huruvida han är värd priset eller inte får andra bedöma, jag sitter inte i juryn men hade jag gjort det skulle jag nog reserverat mig mot beslutet.
Man måste betänka att detta pris är en form av fotografins "Nobelpris" och om man inte lyckas hitta en fotograf i Världen som känns mer angelägen eller har haft en större inverkan på den samtida fotografin eller vad det nu är man söker efter anser jag att det står illa till med Hasselbladpriset.
Med reservation för att jag bara sett det som visas på hemsidan, möjligen finns ett helt annat material som legat som grund för priset?
Eller menar du kanske Anders Petersen?
Detta betyder ju bara att jag fortfarande har mycket att lära när det gäller bildseendet, och det tycker jag känns bra.
Kanske har du uppfattat allt rätt från början?
-affe
Jag tyckte om molnbilderna men jag är lite konstig :-)
Läser kommentarerna om årets pristagare och inser att jag nog får kila vidare ifrån denna sida.
En värdigare pristagare än årets (när de stora redan fått det), kan inte jag hitta.
JB
Men, (och här kommer punchlinen) när jag väl lärde mig förstå professorn insåg jag och många andra att han är äckligt smart, ja på gränsen till genial faktiskt. Men problemet är att hans intelekt ligger på en mycket högre nivå till vad man är van vid.... Lite av en "Rainman"-situation.
Samma sak med Pauls bilder. Om och när man väl försår dem så är de säkert geniala, det tvivlar jag inte en sekund på, men för nuvarande så har jag (och förmodligen många andra här) inte riktigt förstått dem riktigt, förmodligen för att de just ligger på en lite högre nivå än vad man är van vid...
Bara att önska Grattis och god fortsättning till honom!
Avsaknad av Svensk Tangentbord for tillfallet
Vem är det som har tagit ett sådant beslut egentligen? Man kan undra.
Dessa har tagit beslutet:
Clément Chéroux (ordförande), fotografihistoriker, curator på Fotografiavdelningen, Centre Pompidou i Paris, Frankrike,
Ekaterina Degot, konsthistoriker, konstkritiker och curator i Moskva, Ryssland
Ute Eskildsen, professor, chef för fotografiavdelningen och biträdande chef för Museum Folkwang i Essen, Tyskland
Gao Shiming, curator, Skolan för intermediakonst, Kinesiska akademin för konst i Hangzho i Folkrepubliken Kina
Roberta Valtorta, vetenskaplig chef för Museo di Fotografia Contemporanea i Milano, Italien.
På hasselblads hemsida finns ett urval av Grahams bilder. Dagsfärska eller inte, det är dem som hasseblad väljer att lyfta fram: http://www.hasselbladfoundation.org/paul-graham-2012/
Oavsett om det vore självaste påven som suttit i juryn; personligen tycker jag att det finns ett betydande antal fotografer som är mer förtjänta av priset.
Jämförelsen med Paul Auster är spännande. Att ta del av en fotografs enstaka bilder skulle jag jämföra med att slå upp en sida ur någon av Austers verk, på måfå. Ganska snart bildar man sig en uppfattning om hantverket, språket, om ögat (vad gäller bilder) eller pennan (vad gäller texter) har originalitet eller ej.
Självfallet kan kontext, inramning, sammanhang, osv, påverka bildupplevelsen i positiv riktning, men om det är vad som krävs för att bilden ska komma till sin rätt står det troligtvis inte på egna ben från början.
Ingen av dessa bilder haller enligt mig kvaliteten som ett sa atovart pris borde representera. En bild talar snabbare och mer direkt an en bok. Jag haller aven dar med tidigare talare. En initial kannslomassig reaktion borde ges vid forsta anblick av dessa bilder. For att vara fortjant av priset tycker jag att bara motiv och kamerateknik borde vara unik och pa topp.
Kanske är det så att vi är så vana av att se lika stora bilder hänga på en lång rad att vi inte reflekterar över det längre men tror det eller ej det finns faktiskt andra sätt att presentera fotografi. Och det gör skillnad. Testa Grahams bok "A Shimmer of Possibility". Eller varför inte Högskolan för fotografis avgångsutställning på Röda Sten den 14:e april (där bland andra jag själv medverkar). Och presentation är ju bara en liten liten del av ett verk! Allt spelar roll!
OBS! Jag försöker alltså få den här diskussionen till att inte handla om enstaka fotografier utan om verk. Verk som ju så gott som alltid består av flera bilder, delar, serier, andra objekt och så vidare. Verk som är så mycket mer än bilderna i sig. Kontext. Allt spelar in på läsningen. Att titta på enstaka bilder och säga den där är dålig, den där är bra. Det är ju fånigt! Säger ingenting. Överhuvudtaget tycker jag att det är problematiskt att prata om kvalitet som jag tycker är ett mer än vanskligt begrepp att plocka fram när konst ska tolkas/bedömas.