Bilder från förra århundradet

Invasiva arter - finns det?

Här sitter jag på Hasselviks veranda för några år sedan. När jag tittar ut ner mot sjön, kan jag i juni månad se mina vackra lupiner:

Det som får mig att fatta pennan är att jag på nyheterna återigen möts av den vanliga bluffen om "invasiva arter":

"...Den invasiva blomman lupin ska nu försvinna från vägkanterna i Dalarna. Det är Trafikverket som ska rycka upp eller gräva upp blommorna längs vägkanterna för att sedan bränna upp växten, rapporterar TT. Insatsen görs för att bevara artrikedomen och gynna den biologiska mångfalden."

Det finns inga växter som inte är invasiva - utom då ett antal lavar som kom först, efter det att inlandsisen dragit sig tillbaka för cirka 9000 år sedan. Alla andra arter har kommit hit som invandrare någon gång, och trängt sig in bland dom som redan var här. Om alla växter sålunda är invasiva, är ingen invasiv.

Bakom det här påhittet med "invasiva arter" står troligen ett gäng unga biologer, som för ett femtontal år sedan ville skär sina lagrar och "pinka in sitt revir" - man ville ha bort den på vissa marker framgångsrika och vackra lupinen, till förmån för ett gäng oansenliga växter som ingen utom sagda biologer kan upptäcka. Nu får folket i Dalarna inte mer njuta av den stiliga blomman längs vägarna - det blir till att stanna, gå ur bilen, och försöka upptäcka biologernas fägring.

Det är samma sak på Åland, när jag sitter på Hasselvik. Myndigheterna påstår på högst tveksamma grunder att det är markägarens ansvar att ta bort lupinerna. I helsike heller! Ingen rör mina vackra lupiner!

Inlagt 2023-05-24 11:49 | Läst 777 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
De finns och människan är den värsta!
Svar från syntax 2023-05-24 12:17
Politiken lämnar jag därhän...
Är inte alla arter som tagit sig hit efter inlandsisens tillbakadragande invasiva?
Svar från syntax 2023-05-24 14:31
Det är själva poängen med min text. Om alla arter är invasiva, då är ingen invasiv (det hade fallit bort ett ord i texten, som gjorde den svårbegriplig. Jag har nu förtydligat).
Hej Peter,
Jag håller med dig. Lupiner är mycket vackra och pampiga.
Men vill du ha dem över hela tomten? Det ser inte riktigt ut så på bilden.
Vi har också väldigt mycket av denna växt på vår vilda del av tomten i Riddarhyttan. Om vi inte höll efter lupinerna så skulle inte våra älskade blåbär få något ljus. Så på en tomt är det till viss besvär att hålla rätt antal lupiner på plats.
Jag kan förstå att man inte heller kan ha lupiner i alla vägkanter i Dalarna. Vägar är ju inte något naturligt utan en transportera. Så även i kanterna får man ha viss koll.
Ha en soliga dag
Bob
Svar från syntax 2023-05-24 14:33
Där lupinen trivs, sprider den sig med fart - men faktum är att på de flesta marker trivs lupinen inte, och man ser heller inga.
Tycker dessa lupiner som kantar vägarna är så vackra, stannar ofta bara för att få njuta lite extra där de finns.
Fast på min tomt trivs de inte, har väl fel jordmån.
Svar från syntax 2023-05-24 14:35
Jag har en granne på Hasselvik, kanske en kilometer ifrån. Hon tittar alltid avundsjukt på mina lupiner, och har flera gånger fått plantor - men på hennes tomt vägrar dom att växa.
Visst är det precis så Peter. Det gäller djur också. Och det gäller åt båda håll, djur och växter som försvinner el minskar i antal gör det för att gällande betingelser inte passar dom lika bra som tidigare. Det är precis dom här processerna som gjort att det finns både djur och växter på näst intill varenda kvadratmeter av vår planet. Tom i vattnet under evigt istäckta sjöar under den antarktiska isen hittar man bakterier och enkla livsformer. Och i slutänden är detta processer som lett till att människan dominerar, vår förmåga att skaffa oss mat, skapa för oss uthärdliga miljöer lokalt (bostäder, kläder) gör att vi kan finnas nästan i vilket klimat och under vilka omständigheter som helst.
Din veranda ser väldigt trevlig ut! Hälsningar/ Björn
Svar från syntax 2023-05-24 16:28
Briljant Björn! Charles Darwin ler i sin himmel. Vet inte om jag hade kunnat uttrycka det så precis i en så kort textsnutt.
Människans klåfingrighet är för det mesta rent farlig. Ger man sig på en växt eller ett djur, så kommer det antagligen att börja hända grejer i någon annan del av ekosystemet - saker som inte alls var med i beräkningen.
Enligt Wikipedia är en invasiv art

”[…] en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, hotar den biologiska mångfalden, har negativa effekter på jordbruk och dylikt, åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur, natur och människor.”

Jag är t.ex. väldigt tacksam för alla markägare som bekämpar den frätande jättelokan (https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Jätteloka), som av något outgrundligt skäl använts som prydnadsväxt men nu klassas som invasiv art.
Svar från syntax 2023-05-24 20:24
Mina motparter i denna diskussion, har själva svarvat ihop sina definitioner - som då hamnar i Wikipedia.

Poängen i min text är att alla växter som vi nu har i Sverige har kommit till Sverige från sitt ursprungliga utbredningsområdet, och sedan spridit sig av egen kraft. Därför håller inte definitionen i Wikipedia - för då skulle vi måsta börja rensa bort alla våra växter... :-)
Jättelokan är en rent toxisk växt, och därmed farlig - vare sig den nu är "invasiv" eller inte. Har inte mycket med blomsterlupiner att göra.
Jättelokan skall bekämpas - inte för att den är klassad som invasiv, utan för att den är svårt giftig.
Khalad 2023-05-24 21:57
Som Peter påpekar kan alla våra växter anses vara invasiva om man bara använder Wikipedia -definitionen. Jag tycker det vore både enklare och ärligare om man helt enkelt bara talar om växter vi(ssa) inte vill ha här. Självklart finns det växter som blir så besvärliga ur mångas synpunkt att de kan anses oönskade. Jättelokan hör nog dit även om jag kan tycka att den är elegant, likaså parkslide. Den senare har jag ingen egen erfarenhet av men av beskrivningar kan jag förstå att den kan bli ett gissel.
mvh/ Björn
Svar från syntax 2023-05-24 22:04
Visst vore det ärligare. Men om man säger att; "...dom här växterna vill vi inte ha här" - så börjar folk genast fråga om vem som har rätt att besluta något sådant?
Genom att sjösätta begreppet "invasiv art" ger man saken en förment vetenskaplig prägel, och kan då få tyst på kritik. Det är vad jag i grunden ifrågasätter. När det gäller en harmlös växt som Blomsterlupin, har det ingen vetenskaplig tyngd alls.
Det finns många invasiva tvåbenta figurer som gör större skada än några Lupiner..
Tjusig bild på herre på verandan..
HaD/Gunte..
Svar från syntax 2023-05-24 23:29
Tack för det Gunte. Man gör så gott man kan... :-)
Jag håller i stort sett med Peter och ffa Björn. Exempel:

Här på Gotland har rådjur planterats in illegalt, med trafikolyckor, fästingar borrelia och TBE som följd. Kul för jägarna att ha nåt att skjuta på men vi andra får ta nackdelarna. Jag tycker att man borde satt in massiv jakt från början.

Lupiner: Här på Gotland hade kommunen och Vägverket inte råd med hormoslyr så vägkanterna utvecklade jättefin blomflora. Efterföljarna har behållit skötselidén, att blommorna tas bort på ett genomtänkt sätt med nån sorts växelbruk så att de hinner fröa sig och komma igen. Vi har lupiner men förhoppningsvis också de andra arterna.
Svar från syntax 2023-05-26 07:32
Jo - det finns ju många exempel på oväntade och ibland katastrofala effekter när människan i sin klåfingrighet försöker lyfta in och ut arter.
Även om det kommer in nya växter, så kommer anpassning att ske - utan ingripande.
Jag håller med dig, blomsterlupiner är vackra och ståtliga, det syns ju i dina bilder. Jag har till och med samlat frön och spridit dels i trädgården till huset där vi bodde i många år innan vi flyttade till Uppsala och dels vid huset på en ö i Höga kusten. Men de sprider sina frön och vill gärna breda ut sig utanför där de ska vara. Men de är å andra sidan lätta att hålla efter med gräsklippare och lie. De har ju inget besvärligt rotsystem som en annan invasiv art, vresrosen, har. Vresros blommar ju vackert den också men skickar iväg rötter flera meter så det poppar upp nya stånd och är ett gissel på ön. Jag skulle tro att vresros finns även på Åland, den håller gärna till vid kusten.
Men lupinens förmåga att sprida sig och bilda täta bestånd är ju ett problem genom att de kväver annan växtlighet, som skulle kunna vara till nytta för de pollinerande insekterna, och som blommar och avlöser varandra över en längre tid på sommaren. Det borde ju räcka med att de klipps utefter vägkanterna precis som annan växtlighet som växer där kan jag tycka, men det måste ju ske i god tid innan de bildat sina fröskidor.
Svar från syntax 2023-05-26 07:39
Jag håller med om att lupinens förmåga att sprida sig och bilda täta bestånd kan vara ett problem på vissa specifika lokaler. Då får man hålla i minnet att på den övervägande merparten av marker trivs lupinen inte - och där växer följaktligen inga lupiner.

Om vi nu begrundar Margaretas kommentar här ovan: Varför skulle inte lupinen få tränga ut andra arter på vissa vägrenar? Om det nu är just lupinen vi vill se och njuta av? Dom andra arterna lär inte bli utrotade av det.

Vad det sedan gäller polinering, så är åtminstone mina lupiner oerhört populära - det är ett ständigt flygande och surrande. Den mycket kraftfulla aktiviteten borde kompensera för att den bara varar för en begränsad tid av sommaren.
bildsten 2023-05-26 11:02
Jodå, så länge lupinerna blommar så finns det rikligt med mat för traktens humlor som ju lever på pollen (lupinerna producerar ju ingen nektar) och andra insekter. Problemet är att de behöver mat även före och efter lupinernas blommning och lupinerna kväver andra växter som skulle kunna bidra till försörjningen före och efter deras blommning. Och vackra och ståtliga är de utan tvekan under blommningen.
Men det borde ju finnas någon medelväg när det gäller att begränsa lupinernas utbredning. De växer ju inte överallt som du säger, de vill ha mycket ljus och sol och dikeskanter och vägslänter mot söder är ju favoritmiljöer liksom öppna ytor som inte hävdas. Jordmånen verkar det inte vara så noga med. Slår man dem innan frösättningen så sprider de sig inte, men återkommer på platsen året därpå. De sprider sig inte särskilt mycket via rötterna tycker jag mig förstå.
Svar från syntax 2023-05-26 11:31
Visst - vi är helt överens. Jag är också överens med Margareta här ovan. Lupinerna är så vackra att man ibland stannar bilen för att ta sig en titt på prakten. Därför bör lupinerna få finnas någonstans - allra helst som dom inte hotar med några generella spridningsproblem.

Jag såg en gång ett TV-program där biologer hetsade upp en lokalbefolkning till lupinutrotning. Stämningen var av religiös art och helt bisarr. Man peppade varandra och hatade lupiner intensivt.
Jag blev riktigt nedstämd över denna befängda yttring av mänsklig förvillelse. Så kan det gå när man demoniserar något och vill utrota det.
Jag är sen på bollen här men har ju lagt märke till din argumentation om denna företeelse. Jag har väl egentligen inte haft någon bestämd åsikt i frågan eftersom den inte besvärar mig, men nu råkade jag hitta ett youtubeklipp som ringde i klockan.
Det finns ju faktiskt arter som tagit hjälp av oss människor för att förflytta sig till nya jaktmarker. Det kan man förvisso se som en typ av "naturens gång" men utan våra misstag skulle det dröja länge innan det hände, om någonsin.
Och eftersom dessa misstag försämrar vår tillvaro i världen så tycker jag att det är adekvat att tala om, eller benämna "invasiva arter."
Arten som klippet handlade om, https://en.wikipedia.org/wiki/Snakehead_(fish)

Ha det gott! /Thomas