Bilder från förra århundradet

En text för fåtalet

Ibland kan det vara på sin plats att skriva några rader för dom få - i det här fallet för dom få som vill ha lite mera kött på benen när det gäller ämnet som jag var inne på i förra bloggen, alltså antireflexbehandlingen. Dom är nog inte så många, men dom är angelägna för mig.

Det här är en historia med mycket äldre rötter än man kan tro, och man får gå tillbaka ända till sent 1880-tal för att där stifta bekantskap med en  mycket berömd engelsman, nämligen Dennis Taylor.

      

Många har hört talas om Dennis Taylors triplet, eller Cooke-Tripletten - då namngiven efter tillverkaren Cooke Company. Med bara tre linser åstadkom han ett rent underverk i optisk återgivning. Den mannen förtjänar en lite närmare presentation:

Saken var den att under det sena 1800-talet fanns det rätt fina objektiv, de så kallade dubbel-anastigmaterna. Det var månglinsiga objektiv - men det var även svindyra objektiv. Dennis Taylor räknade år 1893 fram ett objektiv som nästan kom upp i dubbel-anastigmaternas kvalitet, men det var ett objektiv bestående av bara tre linser, och till ett helt annat pris. Taylor gjorde alltså en enorm insats för att sprida fotografin till en bredare publik. Han gjorde det möjligt för vanligt folk att fotografera med lite bättre kvalitet helt enkelt.

Senare mycket berömda objektiv av Tessar-typ och av Sonnar-typ har Dennis Taylors triplett i botten.

Här har vi att göra med en kompetent och observant herre. Bland alla saker som han iakttog, noterade han till sin förvåning att riktigt gamla linser ofta hade en färgskiftande oxidation på de yttre linserna, och att denna oxidation dämpade reflexerna avsevärt. Taylor försökte åstadkomma en sådan oxidation under ordnade förhållanden, men lyckades aldrig komma fram till upprepbara resultat. Ändå fick han ut ett patent - fastän han inte heller visste hur reflexdämpningen egentligen uppstod.

Det var detta som Dennis Taylor upptäckte. En naturlig oxidation av frontlinsens yttre yta - eller naturens egen antireflexbehandling om man så vill. Saken påminner rätt mycket om de interferensfenomen man kan se när man släpper en droppe bensin på en vattenyta.

                              ________________________________________

            

I USA arbetade man frenetiskt tiden före första världskriget, med att försöka lösa problemet med reflexdämpning av glasytor. Man hade börjat misstänka att den effekt man eftersträvade berodde på interferensfenomen hos ljuset. Tyvärr låste man fast sig vid Dennis Taylors uppfattning att det hela skulle göras genom att påverka linsens ytskikt genom oxidation eller annan kemisk påverkan. Man skulle alltså ta av själva linsen för att få till ett interferensskikt. Saken blev snabbt helt ohanterlig. Varje glassort krävde egna metoder och egna kemikalier, och utfallet kunde ändå inte göras uniformt. Det är här som en lång rad av oanvändbara patent hamnar i papperskorgen.

När 1930-talet närmade sig, visade Dr Katharine Blodgett att den framkomliga vägen var att lägga skiktet uppe på linstyan med hjälp av ett nytt material. Hennes försök som visade total ljusutsläckning via interferens var så eleganta och hade ett så högt bevisvärde, att hennes åsikter blev utslagsgivande. De tidigare försöken att anlöpa glasets yta övergavs.

Hos firma Leitz i Tyskland arbetade man med en metod att centrifugera ut en transparent vätska av precis viskositet över linsers yta - för att i det avgörande ögonblicket snabbhärda den med UV-ljus. Man lyckades få fram antireflexbehandlade objektiv under 1930-talet, och levererade till och med några sådana till den tyska marinen. Metoden visade sig dock omöjlig i en löpande produktion. Det blev ett högst svajigt arbetssätt med ett för stort inslag av misslyckande. Det var även extremt personalintensitvt.

Så dags hade professor Alexander Smakula hos Zeiss löst saken på ett tillfredställande sätt. Han förångade Magnesiumfluorid i en vakuumkammare. Patentet, som denna gång inte hamnade i papperskorgen, kom 1935 - och året 1941, mitt under kriget, kunde de första antireflexbehandlade civila Zeissobjektiven börja säljas i Sverige och Schweiz. På den vägen är det.

      

Länk till den tidigare texten:

https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/slack-ljuset.htm

                                    

Inlagt 2024-05-08 08:30 | Läst 1000 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Tack för kunskapsrepetion! :)
/B
Svar från syntax 2024-05-08 11:17
Tack tillbaka Bengan!
Taylor hade jag glömt! Men jag njuter av bilder tagna med tripletter =)
Svar från syntax 2024-05-08 11:19
Jag har plåtat en hel del med Dennis Taylors triplet. Den var ju väldigt vanlig till bälgkamerorna under det tidiga 1950-talet
Hej Peter H.
Även om din text är riktad till ett fåtal kan jag dock läsa den och få lite kunskap av den. Jag läser dina bloggar utan att kommentera de där jag inte har den nödvändiga kunskapen :-)
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Svar från syntax 2024-05-08 11:20
Helt OK Erik. Jag hoppas att texterna skall ha ett underhållningsvärde, även om man inte är specialist.
Det här är en föreläsningsserie i optikhistoria menar jag. Kul för oss som tycker att det är intressant.

Det där med oxidation eller beläggning på glas påminner mig om att när vi flyttade till vår nuvarande adress hade vi problem med att dricksglasen ofta fick en blåskiftande beläggning som gjorde att glasen inte reflekterade ljus som vanligt.
Efter lite experimenterande kom jag på att det berodde på en alltför riklig inställning av diskmaskinens avhärdning och dosering av skjöljmedel/spolglans. Uppsala hade lite tidigare infört central avhärdning av vattnet vilket medförde betydligt mindre behov av avhärdning och spolglans i diskmaskinen, inställningarna står nu på minimum och glasen är klara och fina.
Fast det här har ju inget med optikhistoria att göra.
Svar från syntax 2024-05-08 11:29
Tack Sten!
Med dina glas var det väl helt enkelt så att de beskrivna omständigheterna gav en tillräckligt tunn transparent hinna för att interferensfenomen skulle uppträda.
Hej Peter,
Tack för lektion 2.
Den moderna teknologin inom AR och HR är ju idag oerhört viktig inte bara inom kameraoptik. Stora pengar roterar där.
Langmuir-Blodgett tekniken är en del där men men även sputtering och förångningsteknik finns med där. Men detaljerna för industriella till produkter är mycket hemliga.
Vid sidan av elektronmikroskopi tillverkaren Joel i Tokyo finns Hoya optiska forskningscentrum. Jag besökte det på 80-talet och jag kunde se att utrustning för teknikerna ovan fanns på plats. Men när man ställde detaljerade frågor om teknikerna fick man inget mer än allmänt gods. För serietillverkning kan man inte lita på bara fingrarna.
I vårt nationella center för HRTEM i Lund hade vi en del utrustning som vi ville bli skickligare på, men det var inte lätt.
Ha det väl
Bob
Svar från syntax 2024-05-08 12:43
Tack Bob.
Det var väl just så Smakula fick säkerhet och funktion i sin metod, att det var en förångningsteknik där man kunde hålla strikt koll på alla faktorer.
Jag tycker att det är jättebra att du skriver om detta. Självklart för att jag gillar ämnet. Men det kanske också lockar till sig nya läsare som stimuleras och vill veta mer. Ett sätt för värdefulla kunskaper att spridas till yngre generationer.

/J O
Svar från syntax 2024-05-08 17:00
Tack för det Jan Olof.
Bra med lite support bland tangenterna.
Det allmänna historieämnet har ju på senare år fått ett litet uppsving - efter många decenniers kräftgång. Det kanske då ligger i fas att tala om bakgrund även inom vårt intresseområde.
Intressant att ta del av.
/Affe
Svar från syntax 2024-05-08 17:55
Tack Affe - kul att det intresserade.
Tack för en historielektion av stort intresse för mig! Mvh Wolfgang
Svar från syntax 2024-05-09 09:06
Tack för det kvittot Wolfgang. Som framgår av min ingress, var jag lite tveksam inför ämnet.
Intressant. Jag skruvar fast Meyers Domiplan på praktican i sommar får vi se om det blir några bilder. Det är väl en triplett.
Ha det gott.
Svar från syntax 2024-05-09 23:03
Tack skall du ha Jerry.
Skruva du - Dennis ler i sin himmel!
Fin läsning! Det är väl tämligen kontrainituivt att beläggningar kan öka transparensen. Skarpsynt av Taylor! En glasögonfirma här i stan hade demoex av linser med o utan beläggning för att övertyga kunderna.

Tack för jättebra genomgång!
Svar från syntax 2024-05-11 10:49
Tack för berömmet Måns - kul med uppskattning.
Klok firma som visade realiteter. För mig som glasögonbärare var det nästan bakreflexen som var den mest störande i glas utan AR eller lågeffektiv AR (tänk att man är så gammal att man har haft sådant på näsan).
En lång intressant läsning bägge bloggarna. Som ofta är det många om en uppfinning.
Svar från syntax 2024-05-11 16:01
Tack Stefan.
Visst är det så. En sak växer fram, tills dess att någon får det slutliga greppet på saken.