Tour de France. Sète III och en ostronfrukost

Ingen människa kan regera ett land som har 387 ostsorter, lär president de Gaulle har sagt. Sant eller inte. Men det gäller att ha ordning på utbudet i en av ostdiskarna i Hallen  i Séte.

Och vad döljer sig i den korgen? Antagligen något som ingår i det enkla franska köket.Man kan tro att det franska köket är märkvärdigt och tillkrånglat, men nej, så icke. det är enkla råvaror, gärna säsongsbundet, men tillagat med omsorg och gott om tid. Slow food.

Och om man nu inte är ute och vardagshandlar finns det alltid någon man samtala med och något viktigt att avhandla. 

Och så har man tid för lite fniss och småprat. Det är liksom inte stormarknad det här.

För vår del blir det en liten ostronfrukost. Skördade tidigt i morse i Étang de Thau, den stora grunda avsnörda havsviken innanför Sète där de odlas och fiskas allehanda havets läckerheter. Brutna direkt vid bordet hos fiskhandlaren. Men ett glas vin  får man gå och handla i ståndet intill.

( Det är låg horisont på de här bilderna av det enkla skälet att vi sitter vid ett bord. Den fasta gluggen når heller inte riktigt fram alla gånger. Nja, det där med  35 mm som det allenarådande i gatufotografi är nog inte helt genomtänkt. Och oskarpt blir det lite då och då, det är ju bevars oskärpans år 2018. Men Tore Johnsons bilder från Hallarna i Paris var inte så skarpa de heller.)

Tour de France. Les marrons

I slutet av september och fram i oktober är det tid för kastanjer. Vi plockar i vägkanten. Men attans att nåt kan vara så taggigt och stickigt.

Och så rostas de senare på kvällen. Över öppen eld i den öppna spisen i ett hus i Pannecot (pannså´) en liten by invid Canal Nivernais , i den franska landsbygden. Med ett glas bourgogne i näven. Har vi det bra eller?

Tour de France. Ecole de Pâttissier

Jean Michel Perruchon är mästerkonditor. Liksom bäst i Frankrike eller nåt ditåt. Pensionerad men ändå med. Nånstans anar man en passion. På torsdagar är det utförsäljning av veckans elevarbeten i Ecole de Pâttissier. Och det är strykande åtgång. (Smakar? Inte alltså sött som man kan förvänta sig. Snarare tydligt definierade smaker. Ja, se det är en konst att göra sötsaker det också.)

( En sån här miljö och sammanhang bör nog helst beskrivas i färg. Lägg märke till den ständigt närvarande mobilkameran. Var för ska alla se verkligheten genom en spegel?)

Det enkla livet

Den klotrunda zuccinin har lite mer smak än den mörkgröna köpesquashen. Lite nötigare som man ofta säger. Plantorna har gett bra i år. Idog vattning trots torkan har gett resultat. Bönorna är en ganska gammal sort med mycket smak och textur ( sånt vi normalt kallar tuggmotstånd tror jag.) Så rullas odlingarna sakta ihop. Skördetid. Häromdagen kom den första lilla höstkänslan hit ut. Skärgården ligger en eller ett par veckor efter. Man går och plockar. Gör ett par knop. Det enkla livet.

Lök

Idag skördas löken. Lök är en nyttighet och stapelvara. Billig, anspråkslös. Används över hela världen. Några lökar, lite salt och vitpeppar, kanske en nypa timjan och du har en löksoppa. Det behöver inte vara så märkvärdigt jämnt. Så hittar man en brödkant och en ostkant ligger visst längst in i kylen, så blev den gratinerad oockså. Det enkla och goda livet.