Den siste äventyraren

Lite granna onödigt kom det ytterligare snö under natten. Man får backa bandet. Trädgård och jordbruk får anstå. Kvällen kommer med småregn och dimma utifrån fjärden. Lite pyssel i en hårddisk istället.
   Det kom ett dödsbud härom veckan. Erik, den siste äventyraren har gått ur tiden. Och när jag skriver äventyraren så menar jag det, han som körde motorcykel kors och tvärs genom Europa, gjorde en massa spännande saker, som liftade till Colombia och blev kvar där med fiskesafari som födkrok. Det var nog Venezuela ett tag också. Colombia  lär inte vara helt hälsosamt att vistas alla gånger. Och fiskesafari, här var Erik en auktoritet om jag förstått saken rätt. Rikt och märkvärdigt folk anlitade honom. Eriks liv var förmodligen betydligt mer sammansatt och spännande än vad man kan tro. Du hade ett eget band också i det sena  sjuttiotalet. Jag lirade med dig och minns särskilt en av dina låtar, jag har den fortfarande i huvet, den som liksom landade i min egen upptäckt av en brasiliansk saxofonist, Gato Barbieri.Och där är traderingen igen.
   Men så kom beskedet. Vi hade väl inte så mycket kontakt men Facebook fungerar överallt det är liksom det där att Erik, du ska ju liksom alltid vara i djungeln. Men en aggresiv malaria kan nog fälla den starkaste. Du är i minnet bevarad.

Jag surfar runt i en hårddisk, och det är rätt disk jag tog med ut till ön. Den med alla scannade negativ. Här finns bilderna, historien. Vart tog du vägen? Vad gör du numer? Alla gamla kompisar, alla kärlekar, alla de andra som passerat. I det som kallas ett liv. Det är lätt att bli lite högstämd.

Pentax Spotmatic med Tokina 135 mm. Kodachrome konverterat till svartvitt och den vanliga plus-x simuleringen . Lite ute på hal is ändå när jag jobbar med den bärbara datorns egen skärm. Men siffrorna verkar visa rätt iallafall.

Inlagt 2024-04-05 19:01 | Läst 501 ggr. | Permalink
Reflektion över den tid som bara går.. blir känslan här! Och ingenting är 'beständigt' heller.. absolut ingenting! Även om man försöker streta emot så kommer man misslyckas, man får glädjas åt 'nuet', och det tycker jag går även om så många 'stollar/ledare/maktfullkomliga/män' beter sig illa.. runt om i världen dessutom! 'Äventyraren' hade nog ett händelserikt liv i alla fall..
Hälsn!
Svar från mombasa 2024-04-06 16:47
Hej
Ja, jag blir åter varse hur fotografiet uppmärksammar flyktigheten. Bilderna må vara hur beständiga som helst, inte bara i teknisk bemärkelse utan även i minnet. Var det de här frågorna man egentligen skulle ha avhandlat de där lördagkvällarna efter tolvslaget? Många tankar blir det.
(Äventyraren hade helt klart ett händelserikt liv, det finns dokumenterat.)
ha det gott
/Gunnar S
Fin text och bild! Och tack för påminnelsen om att det glesnar i leden numera…
Allt gott/per-erik
Svar från mombasa 2024-04-07 15:20
Tack! Kodachrome till svartvitt via silver efex funkar rätt bra. Jag brukar tänka vilken svartvit film hade suttit i kameran i stället för Kodachrome till exempel. Kanske Plus-X en solig dag i skuggan.
/Gunnar S