Ett matfoto jag blev väldigt nöjd med

Jag  har inget direkt intresse för varken matlagning eller matfotografering, men eftersom mitt jobb, M/S Gustaf Wasa, behöver foton till hemsida och Facebook så fotograferar jag allt möjligt inklusive mat när det blir ett bra tillfälle.
Den här gången var det ett stort sällskap som hade förbeställt maten så vi kunde ställa fram förrätterna på borden innan de kom ombord. Jag kom på alldeles för sent att det var ett bra fototillfälle så det blev inte tid till att plocka fram stativet som jag har med ombord. Några snabba foton med objektivet som satt på bara.
Jag har tidigare tagit många riktigt usla foton på fint dukade bord med läckra förrätter och lärt mig en del av det. Bl.a. har jag lärt mig att om man står upprätt och fotar ner mot bordet blir det trista, platta foton. Därför gick jag ner lågt. Jag kom dessutom ihåg att tänka lite, men inte tillräckligt, på vad jag hade i bakgrunden.

Panasonic GX7 / Panasonic Lumix G Vario 14-140 * 1/100 sek * f / 4,5 * 34 mm (motsv. 68 mm) * ISO200.
Lätt justerat i Lightroom: Uppljusade skuggor, ökad färgmättnad, lite ökad kontrast. Ej beskuret.

Jag antar att den som verkligen kan det här med matfoto underkänner mitt foto med en lång lista motiveringar, men jag är väldigt nöjd själv.
Jag är nöjd med skärpedjupet, med ljuset, med blänket i glas och tallrik, utsnittet känns helt rätt, glasen som bara anas på nästa bord syns precis tillräckligt för att visa att det här är en restaurang och  inte ett enstaka dukat bord, fönstret och relingen utanför visar att det är ombord på ett fartyg. Till en början retade jag mig på den lilla stjälken som sticker upp över kaffekoppen, men jag har ändrat mig om den. Den ska vara där.
Det är faktiskt bara några få saker som stör mig i bilden: Jag borde ha rättat till den blå lampskärmen som sitter lite snett, jag borde ha dragit undan gardinen i högra kanten ur bild eller dragit fram den en bit så det syns mer av den än en liten snibb, och jag borde ha flyttat persiljan på den närmaste renstekstoasten till någonstans mitt på klicken mellan de två rensteksbitarna. Det har också blivit något märkligt blänk som inte ser ut att passa in  i nederkant av glasen. Jag borde ha försökt ta reda på var det kommer ifrån och skyla bort det.

Kommentera gärna! Ge kritik! Kritik från vana matfotografer är extra välkommen. Var snäll eller elak efter eget val.

En Jessica med en Yashica

Jag får se många fotograferande människor i mitt jobb på M/S Gustaf Wasa. De flesta fotograferar numera med mobiltelefon men jag ser alla varianter av riktiga kameror också, allt från billiga kompakter till fullformatare med jätteobjektiv.

En dag i somras hade vi en kufisk kvinna som fotograferade med en analog kompaktkamera. Med tanke tanke på hennes klädsel och övrig utrusning, bland annat en ryggsäck som såg ut att vara från 60-talet, tror jag hon hörde till typen "det var en bra kamera när jag köpte den 1981, då är det en bra kamera nu också". Troligen äger hon inga digitala prylar alls, inte ens en gammal Nokiatelefon. Hemma har hon en svartvit TV och hon betalar helst sina inköp med en knippe hemodlade morötter.

Tjejen på fotona var en helt annan kategori. Hon har nog fotograferat med moderna kameror i många år men ville gärna prova att ta några bilder med morfars gamla kamera. Hon visste nog exakt vad hon gjorde med den gamla Yashican. Dessutom var hon jättefin med den blommiga klänningen och den gamla kameran. Om hon verkligen heter Jessica har jag ingen aning om, men det blev en bra rubrik.

Thailand 2016: 8 In i berget med kajak.

Fredag 12/2

Ingen sovmorgon nu heller! Frukost på hotellet före sju. Tjugo över skulle jag bli hämtad, men som vanligt i Thailand kom minibussen en halvtimme för sent. Sånt får man räkna med. I bussen satt redan flera andra svenskar och danskar. Vi åkte till en liten hamn på nordvästra hörnet av Phuket. Därifrån båtresa med en rätt kufisk båt. Aktra delen var en slags hangar för kajaker. Efter en timmes färd sjösattes kajakerna och vi gick över i dem. Två turister och en guide i varje. Vi blev paddlade genom låga grottor i öarna, så låga att vi fick ligga i kajakerna när vi gled förbi de lägsta ställena. Längsta tunneln var nog 75 meter.

Där borta i det svarta hålet ska vi in i berget.

Nästan igenom. Jag ligger på rygg för att inte slå skallen i klippan ovanför.

När vi var igenom öppnade det upp till en härlig liten minidjungel med lodräta klippväggar. Fåglar, apor och trädklättrande och hoppande fiskar... Tyvärr också alldeles för mycket folk och för många kajaker.

Kunde ha ett paradis, men det var alldeles för mycket folk. (Jo, jag vet. Jag bidrog själv med en person.)

Här sitter gamle farbror Longtailed Makak och förundras över alla tokiga turister som väller in.

En liten del av alla kajaker i området.

Ett riktigt uselt foto, men visst syns det att det är en trädklättrande fisk, en Mudskipper.

På väg ut mot moderfartyget igen.

För att komma till fartygets toalett fick man passera genom maskinrummet. Som gammal maskinist gillar jag det, men att släppa in "vanligt folk" bland snurrande och heta maskindelar känns inte speciellt säkert.

Efter lunch ombord ankrade vi utanför en ö med en fin sandstrand. En del blev paddlade iland, jag och några till simmade. Jag hade mask och snorkel med, men sikten var urusel. Jag såg mina egna händer framför mig, inget mer.
På stranden fanns i alla fall lite snäckor. Inte miljoner som i Ao Nang där jag var förra året, men i alla fall några. Jag hittade en sort jag aldrig hade sett förr.
En av guiderna fångade en ödla som han gick runt och visade. Jag hoppas att han släppte den fri sen, så den inte hamnade i någon gryta.
Jag lånade en av kajakerna och paddlade lite själv ett tag.

En fin liten strand. Här var det inte alls lika överbefolkat.

Mjuk fin sand och lite snäckskal. Härligt!

Längd 4 cm. Den är fortfarande oidentifierad.

Den lilla ödlan.

Det fanns några olika idéer om hur man skulle ta sig torr ut till båten. Den här varianten funkade nog bra i början. Längre ut blev det djupare...

Båt tillbaka till hamnen, sen minibussen till hotellet i Karon Beach.
Fried rice och Red Curry Chicken på Bamboo Kitchen. Flamberad banan och kaffe efter.

Hotellet ser riktigt hemtrevligt ut i mörker.

Någon var uppe och skärmflög i det sista ljuset.

Centrum i Karon Beach. Jag är väldigt imponerad av vad min lilla Canon G7X klarar i dåligt ljus.

Kör på ett säkert kort och käkar här igen.

Brinnande banan och glass. Gott!

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Thailand 2016: 7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.

Torsdag 11/2

Kaffe 06.30, sen ner i vattnet vid West Ridge, Koh Bon igen. Djupaste dyket, vi gick ner till exakt 30 m ett tag, sen upp till betydligt grundare vatten och färgerna kom tillbaka. 54 minuter var vi under ytan. Vi hade förhoppning om att få se haj, men nej. Däremot en riktigt stor Jenkin's Whipray som låg på botten och latade sig och en simmande bläckfisk.

Jenkin's Whipray. Nästan 1,5 m i diameter. Djupt - nästan inga färger.

Åttaarmad bläckfisk, octopus. Grundare - fler färger.

Bläckfisken tröttnade på oss närgångna dykare och gav sig iväg.

Redtail Butterflyfish.

Moorish Idol.

Coral Banded Shrimp. Inte alls en räka, utan en slags krabba trots namnet.

Christmas Tree Worm.

Så här ser jag ut under ytan. Instruktör Chris tog fotot.

Ser väl inte direkt ut som den smidigaste grodan i pölen.

Tillbaka ombord blev det frukost medan vi åkte till Boomsung Wreck, vraket av ett mudderverk på bara 19 meters djup inte långt utanför Khao Lak.

Jag tittade in till skepparen. Här fanns mer avancerad utrustning än vad jag har på bryggan. Han förstod inte mycket engelska, men jag visade lite foton på mitt jobb, d.v.s. M/S Gustaf Wasa.

Whiteboarden förbereds inför sista briefingen.

På väg i för sista dyket.

Tyvärr var det bara 8-10 meters sikt vid Boomsung Wreck.
Extremt mycket fisk, ibland mer fisk än vatten! Jag simmade genom ett stim med Longfin Bannerfish. De väjde inte förrän jag hade dem en decimeter från masken. Vi såg också massor av olika sorters muränor, massor av Scorpion Fish, Lion Fish, nakensnäckor och den största Giant Puffer Fish jag har sett.

Mitt i ett stim Longfin Bannerfish. De små längre ner tror jag är Five Lined Snapper. Den till höger någon slags Sweetlips.

Här är jag helt omgiven av ett stim fusilier.

Honeycomb Moray Eel. Den ser rätt glad ut.

White-eyed Moray Eel.

Blue Ringed Angelfish och en Moorish Idol.

Scorpionfish. Ser ut att vara en riktigt sur jävel!

Giant Puffer Fish.

Nakensnäcka. Möjligen en Chromodoris annulata.

En liten film visar nog bäst hur enormt tätt med fisk det var.

Det fanns förhoppning om att få se valhaj här. Någon hade sett det bara några dagar tidigare. Vi såg ingen sån, men det kanske var lika bra det. Det hade bara känts snopet av få se hälften av den enorma fisken i den dåliga sikten.
Efter dyket satte M/V Camic full fart mot hamnen. Vi gäster käkade lunch, kollade varandras foton och filmer, utbytte adresser och snackade om dykningarna.

Besättningen käkade mest fisk.

Instruktör Kitty fyller i sin dive log.

Lite skön slötid på väg mot hemmahamnen utanför Khao Lak.

Jag sitter nöjd efter att kört back-up på alla foton till plattan och vidare till ett USB-minne. Med alla foton på tre ställen känner jag mig säker.

Hamnen såg lite kaosartad ut i dagsljus.

Minibuss tillbaka till Phuket tillsammans med några av de andra dykarna.
Efter ett bad i sötvatten på hotellrummet gick jag ut på stan i Karon Beach. Lämnade lite kläder på tvätt och beställde ett par skräddarsydda skjortor. Jag lyckades äntligen hitta ett ställe med bra thaimat nära hotellet. Bamboo Kitchen, som låg lite anonymt en bit in från gatan. Det blev panengcurry. Mycket god!
Min lilla gecko hade försvunnit från balkongen :-(

Här åt jag gott!

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Thailand 2016: 4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.

Måndag 8/2

Strax efter fyra på morgonen startades maskinerna och vi gav oss iväg. Grov sjö, vi rullade mycket i början. På plats vid Similan Islands i åttatiden.

Första dyket var vid West of Eden nära Similan Island #7. Vi var nere 50 minuter, som djupast till 25 meter. Förutom alla färgglada, intressanta fiskar tittade vi mycket på små nakensnäckor, krabbor och räkor.

Äntligen fick jag dyka vid Similan Islands! Vad jag hade sett fram emot det.

Nakensnäcka. Möjligen en Chromodoris bullocki.

Bluespotted grouper.

En av mina favoriter, Moorish Idol

Frukost.

Frukosten nyss avdukad. Lite tid över ytan mellan dyken att fördriva.

Varför kallas den här platsen Donald Duck Bay?

Granskning av morgondykets foton.

Thailändske Kitty sköter briefingen inför nästa dyk. Svenske Chris och kanadensiska Wendy assisterar.

Nästa dyk blev vid Turtle Rock, Similan Island #8. 45 minuter, 24,5 m. Många nya sorters nakensnäckor och vi såg en stor sköldpadda på avstånd under säkerhetsstoppet.

Över ytan blir det inga bra foton med kameran i UV-hus.

En Phyllidia varicosa, tror jag.

Lunch.
Dagens tredje dyk var vid Eagle Rock, Similan Island #9. 47 minuter, 23,2 m. Jag såg triggerfish och mina första två stingrockor.

Fantastiska koraller, massor av fisk.

Chris spanar efter små, små nakensnäckor att visa oss.

Clownfiskar.

Försök inte, jag ser dig allt, lilla stingrocka!

Under eftermiddagen var vi några som passade på att gå iland och titta på utsikten från Sail Rock på Similan Island #8.

Det hade samlats rätt många dykbåtar i bukten.

M/V Camic lite från ovan.

Italienarna var gärna med på bild.

Det här rödögda krypet är nog det enda djur jag har fotograferat och gått bet att identifiera. Tips?

En av italienarna tog det här fotot på mig.

Kinesen tar en selfie.

Några gjorde ett nattdyk, men jag kände mig alldeles för oerfaren för att testa att dyka i mörker.

Nattdykare på väg i.

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.