SOLNEDGÅNG MED KRISTINA

***

Efter nästan en veckas gråväder med duggregn  kändes det fint att se solen igen idag. Dessutom en strålande kväll vid Dovern ute i Lundby. Och länge hade jag inte suttit där förrän ångbåten Kristina kom glidande nästan ljudlöst. Ursprungligen en klassisk lite ångbåt men jag undrar om inte energikällan är bytt, har för mig jag hört något om det, det är säkert nån som vet här, tyst gick det i alla fall och inga svarta puffar heller. Alldeles lagom när solen sjönk ner mot horisonten passerade hon.

*

*

På väg tillbaka från udden mörknade det redan över ängarna

*

Fortfarande synts dock den vackra gamla vägen som vindlar sig fram i det östgötska landskapet bra

*

Natti

***

REN NOSTALGI

***

I går kväll när jag skrev ut verksamhetsberättelsen för Rotaryklubben i Finspång kunde jag inte låta bli att plocka fram reservoirepennan när det var dags att skriva under. Jag skaffade den på slutet av jobbtiden, nostalgi redan då. Jag hör ju till den generation som lärde mig skriva med bläckpenna (utan reservoire!), ett enkelt pennskaft med ett bytbart stift som fick doppas i bläckhornet var tredje ord ungefär. Första lärdomarna var att inte spilla bläckplumpar på papperet eller bänken, den andra att läska det nyskrivna med läskpapper så man inte drog handen eller ärmen över det nyskrivna, fortfarande våta bläcket, då blev det inte så snyggt. Reservoirepennor var dyra, helt otänkbara för en skolelev. Under skoltiden kom dock så småningom kulpennorna men först fick vi inte använda dom i skolan då lärarna inte ansåg att dom gav en vacker skrift.  

*

Nåväl, den vanliga bläckpennan försvann ganska snart efter kulspetspennornas intåg men enstaka reservoirepennor har ju alltid funnits kvar, till stor del som statussymboler skulle jag säga. En Mont Blanc får man väl fortfarande betala minst 5000:-, kanske mer för. Nåväl, jag föll ju för att också ha en reservoirepenna för  Viktiga Underskrifter nån gång på 90-talet, men nån Mont Blanc blev det inte, en som jag tyckte distingerad mattsvart Cross för några hundra, kanske 400 rentav. Men kvar är den och eftersom jag också hade kvar två patroner med bläck fick jag den snart att funka. Och det kändes nästan lite högtidligt att skriva under, trots att papperet inte precis handlar om statsbudgeten eller världsfreden

*

*

***

I STÄLLET FÖR MAKRO - GINNALALÖNNEN EFTER REGNET

***

Fascinerad av färgerna på bladskaften på ginnalalönnen blev det några bilder med 70-200 på 200, och så en lätt croppning från 42 till 2 Mpix, vips nästan en makrobild. Inte så mkt till komposition med spretiga grenar och så, men färgerna.....

*

*

Natti

***

MEDITATION WALK

***

Många kopplar meditation till att sitta alldeles stilla, helst i lotusställning, och gärna med fokus på ett mantra eller sin egen andning. Och syftet ses av många att uppnå avkoppling, sinnesro. Men meditation kan se ut på många olika sätt, meditation walk är ett. Även om en avkopplande promenad i vacker miljö kan vara meditativ är det inte riktigt det som vanligen menas med meditation walk, som i stället oftast är en extremt långsam promenerande rörelse där vartenda moment i varje steg känns in. 

*

Hur man gör sin meditation spelar ingen större roll. Alla tekniker som hjälper en att släppa ego-centreringen, jag-centreringen, vi alla lever i är bra och oavsett vi kallar det meditation, mindfulness eller något annat. En hjälp att vara i nuet, här och nu, eller vara närvarade som det ofta heter nuförtiden.

*

Jag har haft  stor glädje av meditation, ändå går det hela tiden upp och ner. Efter att mediterat i nästan trettio år med varierande intensitet har det under senaste året nästan inte blivit alls. Kanske dags igen snart?

*

Och stigen där I går? Ett stycke av min älskade Saxeväg förstås!

***

STIMMERBO

***

På väg hem från apoteket och systemet (lika bra att köpa alla sorts mediciner på en gång) i Smedjebacken svängde jag upp till Stimmerbo. Det var sån´t där mjukt fint höstljus med aningen av dis/ duggregn, det gillar jag. Här kommer några bilder från den vackra  bergsmansbyn Stimmerbo med anor från 1500-talet. Det är inte första gången jag har bilder därifrån, antagligen inte sista heller

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Sakta men säkert är dom vackraste höstfärgerna på väg!

***