EMAKS BETRAKTELSER 346/Lumen print 3-2019

Har ägnat helgen åt att prova på lumen printing. En teknik som i grunden kommer från fotografins barndom under tidigt 1800-tal, då bl.a Henry Fox-Talbot experimenterade med att lägga växter på ljuskänsligt papper och låta solen och dagsljuset framkalla bilderna. http://www.diptyqueparis-memento.com/en/henry-fox-talbot-2/?fbclid=IwAR3bOe1w9417T2C9-GPktPnw3P9VsILUf9n8G_O3gyj-dtSEzs3QXmU7kpI Man använder alltså varken mörkrum eller framkallare, bara fix (om man vill att originalbilden ska bevaras för framtiden). När papperet belyses med UV-ljus så mörknar det och växterna man använder kan avge safter som reagerar med fotopapperets silveremulsion, varvid diverse färgskiftningar uppstår. Dessa ändras när man fixerar och ibland bleknar bilden. Dagens växtstilleben bleknade dock inte så mycket, utan ändrade mest karaktär i färgerna efter fixeringen. Och jag tycker nog mest om bilden som den blev då. Jag använde Emaks K888 som är ett klorbromsilverpapper och belyste i 2½ timme mitt på dagen i gråväder och halvt soldis. Igår provade jag med ett gammalt Kodabromide-papper som är av bromsilvertyp, och då blev det inte så mycket färger. Det verkar som klorbrom (varmtons) papper är att föredra vid lumen printing.


Lumen print 3-2019. Före och efter fixering.
//